Fru talman! I det här betänkandet behandlar vi
demokrati för det nya seklet, regeringens proposition
angående demokratifrågor. Till skillnad från dem som
tidigare har varit uppe i talarstolen tycker jag att den
innehåller en hel rad förslag om hur man kan förnya
och förstärka demokratin i vårt land.
Men det handlar i stor utsträckning om att förstär-
ka medborgarinflytandet - flera talare har i talarstolen
sagt att det bör förstärkas - men det ska alltid ske i
harmoni med den representativa demokratin, för den
representativa demokratin måste vi i alla lägen värna.
Jag kan konstatera att det har däremot ingen nämnt ett
ord kring.
Målen för demokratipolitiken är att öka valdelta-
gandet, att en ökad andel av medborgarna ska inneha
ett politiskt förtroendeuppdrag, att medborgarna ska
ha bättre möjlighet att delta i och påverka den politis-
ka processen samt att påverkansmöjligheterna ska bli
mer jämlika än i dag.
Det här låter sig höras, men man måste också ha
lagändringar som gör att de här målen kan införlivas,
och jag tycker faktiskt att det finns förslag om en hel
rad lagändringar. Jag skulle bara vilja nämna några av
dem.
Det första handlar bl.a. om medborgarförslag som
får väckas i fullmäktige om fullmäktige så beslutar.
Det handlar också om att arbetsvillkoren för förtroen-
devalda ska förbättras, så att skiftarbetande, som det
har varit en del motioner om i det här utskottet, och
småbarnsföräldrar får bättre möjligheter att delta i ett
politiskt arbete än i dag. Möjligheterna för brukarin-
flytande stärks via delegationsrätten. Det finns förslag
om att man ska ha rösträtt i kommunala folkomröst-
ningar om man har rösträtt i kommunalvalen. Det
finns ett förslag om att stärka minoriteter i fullmäkti-
ge, och det går ut på att samma rätt ska gälla vid
återremissförfarande i fullmäktige som vid ett bord-
läggningsförfarande. Dessutom förstärks insynen för
allmänheten i privata entreprenader när man driver
kommunal verksamhet på entreprenad.
Det är bara några saker i propositionen som jag
ville lyfta fram just med anledning av att man säger
att den är uddlös. Men det är också viktigt, som har
framhållits här tidigare, att allt kring demokratifrå-
gorna inte kan lagstiftas, för det är ett långt vidare
begrepp än så. Demokrati handlar om attityder. Det
handlar om ansvar, och det handlar om engagemang.
Och det finns ett ansvar inte minst för oss alla som är
politiskt aktiva men även för de politiska partierna att
verkligen jobba hårt med de här frågorna.
Det handlar om ansvar och öppenhet. Det handlar
om det vardagliga samtalet mellan människor, mellan
väljare och valda, för att man på så sätt ska få folk
engagerade och intresserade av att delta i den politis-
ka processen. Men det är också viktigt att stötta och
uppmuntra ideella organisationer som arbetar för att
främja demokratiutveckling. Det gör man lokalt, och
man gör det också på nationell nivå.
I det här sammanhanget skulle jag vilja nämna
Peace Quest, som har gjort mycket bra för demokra-
tiutvecklingen nationellt. Ungt val, Aftonbladet, är en
annan del där man lyfter fram de här demokratifrå-
gorna och tydliggör dem för människor.
Med detta vill jag ha sagt att all demokrati inte
kan stadgas i lag - inte heller i förordningar eller
annat i Sveriges riksdag. Det handlar om attityder,
engagemang och ansvar. Vi har alla, tillsammans med
de många människor och goda krafter som finns ute i
vårt samhälle som vill samma sak som vi, ett jätte-
stort ansvar.
Vi kan ändra lagar så mycket vi vill, men finns det
inget engagemang från medborgarna eller någon vilja
att delta i en demokratisk process kommer lagänd-
ringarna ändå att vara överflödiga.
Jag skulle vilja ta upp de tre reservationer som vi
socialdemokrater har tillsammans med Vänsterpartiet.
Den första reservationen handlar om den medbor-
gerliga insynen i friskolor, som har debatterats tidiga-
re. Just frågan om insyn i friskolor är för oss social-
demokrater en oerhört viktig demokratifråga. I en
verksamhet som helt eller delvis finansieras av of-
fentliga medel ska allmänheten ha möjlighet till in-
syn. Det gäller inte bara ekonomisk insyn, utan också
insyn i ett vidare perspektiv vad det gäller verksam-
heten.
Den enskilde medborgaren ska kunna vända sig
till Skolverket eller till kommunen där friskolan är
belägen för att få tillgång till information. Man säger
nej till det från utskottsmajoritetens sida. Det förvånar
mig inte att moderater, folkpartister och kristdemo-
krater säger så. Vad som är förvånande är att Centern
och Miljöpartiet instämmer i detta. Vi har nyss hört
Åsa Torstensson i talarstolen prata sig varm för att
Centerpartiet är det enda parti som värnar demokra-
tin.
Hur kommer det sig då, Åsa Torstensson och Per
Lager, att ni inte vill att allmänheten ska ha insyn i
friskoleverksamheten, som finansieras med offentliga
medel? Var ligger faran i detta? Jag tycker att det är
ett högst rimligt krav, med tanke på att det finns sam-
hällsmedel i verksamheten. Det är en viktig demo-
kratifråga, men det är också en viktig rättvisefråga.
Med det vill jag säga att jag yrkar bifall till reser-
vation 24, men av lagtekniska skäl yrkar jag att för-
slaget till riksdagsbeslut ska ha följande lydelse.
"Riksdagen antar nedan angivna lagförslag. Där-
med bifaller riksdagen proposition 2001/02:80 i den-
na del och avslår motionerna 2001/02:K59 yrkande 2,
2001/02:K60 yrkande 3, 2001/02:K65 yrkande 6 och
2001/02:K66 yrkande 18.
Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om
ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 11 § skollagen
(1985:1100) i stället för dess lydelse enligt lagen
(2002:000)¹ om ändring i nämnda lag ska ha följande
lydelse.
Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet
för skolhuvudmannen att lämna sådana sakuppgifter
om skolverksamheten och sådan verksamhetsredovis-
ning som behövs för uppföljning och utvärdering av
verksamheten samt sådan information som gör det
möjligt för allmänheten att få insyn i denna.
Regeringen får vidare meddela föreskrifter om
vite för den som inte följer bestämmelserna om upp-
giftsskyldighet i första stycket."
Till det ofullständiga SFS-numret finns en fotnot
fogad, där det står: "Lydelse enligt prop. 2001/02:35,
bet. 2001/02:UbU7, rskr. 2001/02:184."
Jag fortsätter med nästa reservation, som handlar
om frågan om folkinitiativ om folkomröstning. Visst
är det så att de bestämmelser kring folkomröstning
som gäller i dag och som trädde i kraft 1994 inte har
ökat medborgarnas inflytande vad det gäller den
kommunala processen. Denna fråga har som bekant
utretts av Kommundemokratikommittén. När dess
första huvudbetänkande, som heter Att vara med på
riktigt, gick ut på remiss ställde sig några av remiss-
instanserna något tveksamma till förslaget.
Jag satt med i Kommundemokratikommittén. Vi
tyckte att det skulle bli en folkomröstning om 10 %
av de röstberättigade ville ha en folkomröstning.
Detta var flera av remissinstanserna tveksamma till.
Det visar hur komplex frågan är.
Regeringen avser att återkomma i denna fråga i
samband med att beredning sker av det andra betän-
kandet från Kommundemokratikommittén. Det be-
tänkandet heter Att tänka efter före. Även i det betän-
kandet tangeras frågan om folkinitiativ i samband
med samrådsförfarande.
Jag tycker att det vore ganska klokt att tänka efter
före, som betänkandet heter, och avvakta den bered-
ning som för närvarande pågår i Regeringskansliet
kring folkinitiativ och kommunala folkomröstningar.
Frågan är på intet sätt glömd utan kommer att tas upp
så småningom. Därför bifaller jag reservation 31.
Jag skulle också avslutningsvis vilja kommentera
indelningsfrågorna något. Kommundemokratikom-
mittén, som jag nyss har nämnt, hade fått i uppdrag
att utreda just indelningsfrågorna efter ett tillkännagi-
vande. Sedan inträffade det märkliga att frågan om ett
utskottsinitiativ kring samma sak som Kommunde-
mokratikommittén hade att utreda väcktes i KU mitt
under pågående utredning. Initiativet väcktes av
samma majoritet som tidigare ville utreda frågan. För
mig ter sig detta mycket inkonsekvent.
Socialdemokraterna, och för övrigt också Väns-
terpartiet, anser att Kommundemokratikommitténs
arbete och regeringens beredning av frågan måste
avvaktas. Därför yrkar jag också bifall till reservation
29.
Jag har valt, precis som flera andra talare, att inte
ge mig in i diskussioner på områden som tidigare
debatterats i denna kammare. Det gäller laglighets-
prövning, kommunala bolags vara eller inte vara osv.
Här har vi redan tidigare kända ställningstaganden,
byggda på våra grundläggande värderingar. Det
skulle bara förlänga tiden här i kammaren att upprepa
detta.
Många frågor i betänkandet har tagits upp och
diskuterats tidigare under våren. Jag tänker inte gå in
på några ytterligare diskussioner om dessa redan
debatterade frågor.
Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservationerna
24, 29 och 31, samt i övrigt bifall till förslaget i be-
tänkandet.