Fru talman! Liberal demokratipolitik sätter den
enskilda människan i centrum. Inom ramen för det
gemensamma beslutsfattande som demokratin utgör
ska individen ha så stora möjligheter att påverka som
möjligt. Ökade möjligheter till brukarstyre, rätt för
kommunmedborgare att väcka motioner till fullmäk-
tige och bättre demokratistatistik i all ära, men det
räcker verkligen inte om man på allvar har ambitio-
nen att vända trenden när det gäller valdeltagandet
och antalet förtroendevalda politiker. Ingenting skrivs
i förslaget om hur det ska bli lättare att få till stånd
lokala folkomröstningar. Ingenting tas upp om hur
kommunfullmäktiges roll ska kunna stärkas och bli
en väsentlig politisk arena. Men framför allt saknas
nya djärva grepp för att möta nutidens och framtidens
verkligt stora utmaningar för demokratin. "Demokrati
för det gamla seklet" hade varit en mer passande titel
på denna proposition.
Liberaler gick, tillsammans med Socialdemokra-
terna, i spetsen för att införa demokratin i Sverige. Nu
måste demokratin förnyas. Den unga generationen
måste lockas att engagera sig i politiken, liksom
svenskar med invandrarbakgrund. Rekryteringen till
politiska uppdrag måste breddas. Ett stort ansvar vilar
på de politiska partierna och på oss som är politiskt
aktiva. Vi liberaler vill att ungdomar ska få rösta det
år de fyller 18 år, eftersom de som blir 18 efter den
tredje söndagen i september annars får vänta hela fyra
år innan de får möjlighet att rösta och kandidera i ett
val. Jag har mött många ungdomar som upplever
detta som väldigt orättvist. Frågan var nyligen uppe
för omröstning i riksdagen, men tyvärr avslogs vårt
liberala förslag av en majoritet.
Vi måste också bli bättre på att utnyttja de teknis-
ka möjligheterna att använda Internet. På sikt kan
röstning i de allmänna valen via Internet bli verklig-
het. Men den stora revolutionen handlar om att allt-
fler människor tack vare datorn och Internets hjälp
kan ta del av information, debattera och läsa nyheter
oavsett var de befinner sig. Det är beklagligt att re-
geringen i denna proposition inte ansträngt sig mer
för att undersöka möjligheterna att med hjälp av den
nya tekniken stärka demokratin.
Fru talman! Regeringens agerande hittills visar
inte prov på någon direkt vilja till förändringar i de
riktigt avgörande frågorna. Regeringen saknar helt
enkelt idéer för att genomföra sina egna mål om ökat
valdeltagande och fler förtroendevalda. I propositio-
nen Demokrati för det nya seklet målar regeringen
upp en mängd vackra målsättningar om att valdelta-
gandet väsentligt ska öka i de nationella och kommu-
nala valen, liksom i valet till Europaparlamentet.
En ökad andel av medborgarna ska inneha någon
form av politiskt förtroendeuppdrag. Ett första delmål
är att antalet förtroendevalda i kommuner och lands-
ting ska öka med 10 000 till år 2010, och antalet per-
soner som någon gång i livet har innehaft ett politiskt
förtroendeuppdrag ska också öka.
Medborgarna ska ha bättre möjligheter än i dag att
delta i och påverka den politiska processen. Det låter
jättebra. Andelen medborgare som deltar ska också
öka. Medborgarnas möjligheter att påverka den poli-
tiska processen ska också bli mer jämlika än i dag,
och andelen ungdomar, arbetslösa och personer med
utländsk bakgrund som deltar i den politiska proces-
sen ska öka.
Fru talman! Det är väldigt lätt att instämma i må-
len, men för att klara av att uppnå målen måste det
finnas en strategi. Det gör det inte. Det saknas varje
idé till plan för att göra politiken intressantare för
väljare och arbetsformerna bättre för alla dem som är
beredda att ge sig in i politiken. De förslag som re-
geringen presenterar är dessvärre helt otillräckliga för
att göra någonting åt problemen.
Vi liberaler ser inga principiella hinder mot de få
och harmlösa förslagen som regeringen presenterar,
men vi tvingas konstatera att de förslag som vi hade
hoppats att få se, bl.a. om personval fullt ut och skilda
valdagar, lyser med sin frånvaro. Vi konstaterar också
att det råder stor meningsskiljaktighet mellan reger-
ingens och Folkpartiets uppfattning om hur männi-
skor ska få mer inflytande. I propositionen skriver
regeringen att många kommuner ser möjligheter för
enskilda medborgare att välja tjänsteproduktion som
en demokratiform. Rätt att välja mellan olika service-
producenter kan vara ett sätt att förbättra kvaliteten på
serviceutbudet och tillgodose enskilda individers
önskemål. Däremot kan detta inte ses som en demo-
kratireform.
Detta framhåller alltså regeringen. Men vi libera-
ler menar att besluten ska fattas så nära människorna
som möjligt. Politiken ska inte fatta sådana beslut
som individer och familjer gör bäst själva.
Om jag förstod Mats Einarsson rätt var det på ni-
vån vilken skjorta man ska få välja. Vi vill nog ha det
på en något högre nivå.
I den liberala visionen kommer valfriheten alla till
del genom att välfärden finansieras gemensamt men
utförs av aktörer av olika slag. Det är en viktig del.
Människor ska känna att de har verklig makt över
sina liv och sin vardag. Det är avgörande för tron på
demokratin och viljan att delta i de allmänna valen.
Det är den bristen som vi ser genom det minskade
valdeltagandet.
Vi liberaler har ett helt paket med förslag för att
förbättra den svenska demokratin. Det handlar om att
renodla personvalet, dvs. att räkna alla kryssen. Den
nuvarande spärrgränsen på 5 % i kommun- och
landstingsval respektive 8 % i riksdagsvalet måste
enligt vår mening tas bort. Skilda valdagar har flera
partier krävt länge. Debatt har nyligen förts om detta i
riksdagen men tyvärr än så länge utan framgång. Det
handlar om demokratin i regionerna. Medborgarnas
inflytande på den regionala nivån bör stärkas genom
direktvalda regionfullmäktige.
Vi liberaler vill se ett alltmer demokratiskt EU.
Därför behöver EU en klar författning som gör makt-
fördelningen tydlig mellan unionen och medlemssta-
terna. Utgångspunkten ska vara att beslut alltid ska
fattas så nära den enskilda människan som möjligt.
Det handlar också om att demokrati för alla kräver
tillgänglighet för alla. Också fysiskt funktionshindra-
de väljare ska få tillgång till vallokalerna. Alltför
många vallokaler riskerar att vara stängda för männi-
skor med funktionshinder.
Fru talman! Slutligen handlar det om att ha di-
rektvalda kommundelsnämnder. Genom att göra det
möjligt för kommunerna att låta direktvälja kommun-
delsnämnder, skulle den politiska diskussionen inför
val kunna vitaliseras. Vi liberaler menar att positiv
dynamik skulle kunna uppstå.
Fru talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga
reservationer, men jag nöjer mig i sammanhanget
med att yrka bifall till reservation nr 27. Det är just
den reservation som handlar om direktvalda kom-
mundelsnämnder.