Fru talman! Demokrati betyder folkstyre. Ett folk-
styre förutsätter att människor både vill och kan delta
och att de verkligen ges inflytande och känner sig
delaktiga både i beslutsfattandet och i samhället.
Frågan är hur vi ska nå detta mål. Regeringen har
dragit sitt strå till stacken med en demokratiproposi-
tion som vi har väntat väldigt länge på. Det har i sin
tur gjort att vi har samlat på oss en del frågor som
borde ha behandlats tillsammans med demokratipro-
positionen i ett betänkande men som har hamnat i
andra betänkanden. Det här har gjort det lite svårt för
oss ledamöter eftersom det hade varit naturligt att
koppla vissa frågor till demokratipropositionen, men
vi har avstått för att inte upprepa oss för många gång-
er. I en del fall har vi ändå gjort det, för vi har känt att
det är rätt märkligt att prata om demokrati om man
inte har frågor som direkt är kopplade till demokrati-
begreppet. Därför har det blivit lite till och från.
Miljöpartiet har till betänkandet fogat åtta reser-
vationer och fyra särskilda yttranden. Det handlar om
att göra demokratin mer livaktig, se till att människor
känner sig mer delaktiga. Efter de diskussioner vi har
haft under ett antal år finns det nu ett batteri med
förslag på vad man kan göra för att försöka förbättra
demokratin, dvs. göra människor mer delaktiga och
göra att de känner sig mer ansvariga.
Men det handlar inte bara om det. Jag tror att det
var Mats Einarsson som var inne på frågan om for-
mella och icke-formella möjligheter att styra. Jag
menar att det handlar mycket om livsstil och om
ansvar. För att vanliga människor ska tycka att det är
intressant att delta i samhället på de villkoren måste
man göra det så pass inbjudande att även unga män-
niskor söker sig till politiken och att äldre människor
känner sig behövda och tas i anspråk i olika samman-
hang på grund av den enorma erfarenhet som de be-
sitter och på grund av att de ofta har insikt i problem
som unga människor inte har och som vi alltid behö-
ver ventilera i ett samhälle som utvecklas.
Därför är det så viktigt att unga människor får ta
del i politiken på ett sätt som de själva vill, att äldre
människor får göra det och att funktionshindrade får
göra det, så att alla människor i samhället får en stör-
re möjlighet att delta.
Jag har ibland tänkt att det hade varit fint med nå-
got slags demokratiplikt i samhället, dvs. att man på
något sätt deltar i en samhällstjänst som handlar om
politik eller någonting annat, ungefär som militär-
tjänsten. Jag vill inte utveckla det vidare, men i tan-
ken ligger behovet av att visa hur viktigt det är att vi
delar på de politiska uppgifterna i samhället, att det
inte blir en särskild elit som sysslar med det och de
andra klagar och får nöja sig med att ha rösträtt och
att rösta. Det är väldigt bra, men det räcker inte. Det
måste till ytterligare engagemang för att vi ska få
utveckla vår demokrati, som vi värnar så noga om.
Med detta sagt vill jag fortsätta med att säga att
propositionen inte handlar om småpartispärren, mo-
narki-republik, antalet riksdagsledamöter här i kam-
maren, författningsdomstolsfrågor, finansieringsfrå-
gor inför EMU-omröstningen, partistöd, personvals-
frågor och funktionshindrades rätt att delta, på det sätt
som man tycker att de borde ha gjort. Detta har tagits
upp i andra sammanhang.
Själv har jag poängterat en del frågor som reger-
ingen har hanterat i olika sammanhang och bereder på
ett sätt som jag tycker är godtagbart. Det handlar t.ex.
om medborgarpaneler, demokratibokslut, som är
väldigt intressant, barnkonsekvensanalyser och ut-
vecklande av ungdomsråden till det jag vill kalla
ungdomsfullmäktige, med ganska stort inflytande och
möjligheter.
Bland de reservationer som jag står bakom finns
en om rösträtt och valbarhet för människor som
kommer från andra länder som vi har tillsammans
med Vänsterpartiet. Vi tycker att det är folkbokfö-
ringen som ska avgöra om man har rösträtt eller inte.
Det ska gälla inte bara EU-medborgare och folk från
Island och Norge utan samtliga människor som vistas
i detta samhälle, och även på alla nivåer.
När det sedan gäller rösträttsåldern har Miljöpar-
tiet föreslagit 16 år ända sedan vi startade partiet. Vi
tycker att 16 år är en bra ålder för rösträtt. Vi har inte
så stor framgång med detta här i kammaren i dag.
Däremot har vi blivit fler och fler som tycker att det
åtminstone borde vara kalenderår för 18 år, så att
nästan hälften av ungdomarna slipper fylla 21 år
innan de har möjlighet att rösta för första gången. Vi
får inte glömma det. Det är svårt att säga att vi har 18
år som rösträttsålder när det ser ut på detta sätt.
Många blir till åren komna innan de får rösta första
gången. Det är viktigt med kalenderåret.
Därför vill jag, fru talman, yrka bifall till reserva-
tion 10.
I frågan om skilda valdagar har vi ett särskilt ytt-
rande med Folkpartiet. Författningsutredningen utre-
der frågan, och den har hanterats många gånger.
Vi har en reservation om tröghetsregeln när det
gäller utförsäljning av strategisk verksamhet, det vi i
Miljöpartiet kallar demokratigaranti. Vi tycker fortfa-
rande att det är det bästa instrumentet för att se till att
utvecklingen i våra samhällen inte rusar i väg, utan
det finns en garanti för att demokratin får fungera på
lång sikt.
Vi har också en reservation om ekonomiskt stöd
till enskild barnomsorg. Vi menar, precis som kd och
Centern, att kommunerna måste ha rätt att kunna ge
stöd till annan form av barnomsorg. Det här var ett
krav som vi ställde i samband med att vi en gång gick
med på maxtaxan, och det följer vi upp nu.
Fristående skolor har diskuterats här. Det finns
faktiskt den tillsyn från Skolverket som behövs och
den insyn från kommunen som behövs, så det behövs
inte mer.
När det gäller obligatoriska miljönämnder har vi
tillsammans med Vänstern ett krav på att de ska infö-
ras igen. Vi tycker att miljöfrågorna har förflackats
och försvunnit. De är så pass viktiga för framtiden att
de måste ha en egen nämnd, som det var förut.
Vi ställer upp på de direktvalda kommundels-
nämnderna tillsammans med Vänstern, Centern och
Folkpartiet. Det här måste vara en väg för att utveckla
direktdemokratin och demokratin på det lokala pla-
net. Det är inte värre än att de kommuner som önskar
det ska kunna införa det. Vi begär att regeringen ska
återkomma med förslag.
När det gäller folkinitiativ om folkomröstningar är
vi en majoritet för det. Det är bara att gratulera oss till
att vi är det.
Jag har ytterligare två reservationer, en om demo-
kratifolder och en om bidrag till politiska kampanjer.
Demokratifoldern är en trevlig idé. Några av er minns
Om kriget kommer, en broschyr som alla hushåll fick
en gång. När vi var i Sydafrika med utskottet fick vi
se att konstitutionen fanns i nästan alla människors
händer. Den fanns som bilderbok, och den fanns i
mer avancerad form. De kände till sin konstitution
mycket bättre än vad vi känner till vår, med vår långa
tradition. Jag menar att vi ska se till att fixa det och
göra en enkel folder som man skickar ut med telefon-
katalogen så att den når alla hushåll. Den ska vara
enkel, och alla ska kunna läsa sin konstitution.
Fru talman! Min talartid har runnit ut, så jag får
stanna där.