Demokrati för det nya seklet

Fru talman! Brukarinflytande, folkomröstningar,

delaktighet och 10 000 nya förtroendevalda - ja, det

var en framtidsvision som demokratiministern målade

upp när hon för tre och ett halvt år sedan tillträdde på

den nya ministerposten i den socialdemokratiska

regeringen. Denna ministerpost skulle betona vikten

av att lyfta fram demokratifrågorna till debatt och till

agerande för att finna nya demokratiska former och

redskap i 2000-talets Sverige.

Många gånger har vi här i riksdagens kammare

debatterat lågt valdeltagande och ungas brist på enga-

gemang i olika politiska partier t.ex. Och många är vi

som, när vi ställt frågor om vad den socialdemokra-

tiska regeringen tänker göra med alla förslag som

diskuterats och med alla utredningar som tillsatts och

avslutats, ständigt har fått samma svar. Om det inte

har varit en hänvisning till en ny utredning som till-

satts har socialdemokratiska riksdagsledamöter hän-

visat till den stora demokratiproposition som skulle

hantera alla förslag som tidigare diskuterats i konsti-

tutionsutskottet och som sedan avslagits i kammaren.

Nu, fru talman, kan vi börja summera när det gäll-

er den socialdemokratiska demokratiministern och

den socialdemokratiska regeringens period och där-

med den förda demokratipolitiken och dess sam-

stämmighet med visionerna.

Som en parentes måste jag få kommentera att hela

propositionen dessutom höll på att bli hanterad just

som en parentes med hänvisning till att de flesta frå-

gor redan hanterats i andra betänkanden och därmed i

princip redan avslagits.

Tyvärr visar det sig åter att det är fråga om samma

argument som tidigare använts i andra betänkanden

när det gäller förslag om hur nya demokratiska red-

skap kan utvecklas och prövas och hur de kan använ-

das i praktiken. Inte heller i den efterlängtade demo-

kratipropositionen finner vi de svaren eller frågorna,

utan nu hänvisas många av förslagen från Socialde-

mokraternas sida till Kommundemokratikommitténs

utredning. Därmed har vi åter lyckats förpassa alla

tänkta eller tänkbara förslag till en byrålåda, bort från

den dagliga politiska agendan.

Fru talman! Nej till kommundelningar och där-

med till fler förtroendevalda, nej till starka direktval-

da regioner, inskränkningar i kommunal självstyrelse

samt nya lagar som beskär den lokala demokratin -

ja, fru talman, det är så verkligheten ser ut. Delaktig-

het, inflytande och gemenskap eller byråkrati, topp-

styrning och överhet är två olika sätt att beskriva ett

samhälle och synen på demokrati och människors

engagemang. Det står var och en fritt att utifrån de

här två olika beskrivningarna göra sin tolkning av den

framlagda propositionen.

Fru talman! Centerpartiets ambition är att stärka

människors självbestämmande. Därmed menar vi att

människors möjligheter att råda över sig själva enskilt

och tillsammans måste stärkas. En förutsättning för

detta är att beslut fattas så nära och tillsammans med

de människor som berörs av frågeställningarna. Där-

för har vi varit förväntantansfulla inför regeringens

proposition Demokrati för det nya seklet. Vi var nog

inte ensamma om den förväntansfullheten, speciellt

som det tagit sådan tid för regeringen med demokra-

timinister Britta Lejon i spetsen. Tyvärr var alltså vår

förväntan förgäves. Aldrig förr har det tagit så lång

tid att få fram en proposition med ett så svagt resultat

- detta trots att regeringen har följt Centerpartiets

krav på bl.a. medborgerlig förslagsrätt i fullmäktige,

självförvaltningsorgan och rätten att behålla politiska

uppdrag trots avflyttning.

Vi kan inte längre låta den allvarliga utveckling

som pågår i Sverige fortsätta. Valdeltagandet har

börjat sjunka. Alltfler förtroendevalda i kommunerna

väljer att hoppa av. Mer än var tionde politiker har

valt att göra det. Vi kan inte blunda för det ansvar

som vi har. Tyvärr är det ingen slump att antalet av-

hopp accelererar just under en socialdemokratisk

regering.

Fru talman! En förnyad och levande demokrati

handlar om att alla människor ska vara delaktiga och

ansvariga för gemensamma angelägenheter. Det

handlar om en konsekvent decentraliseringspolitik

som tar fasta på att makten ska flyttas dit där den hör

hemma - till människor, enskilt och i gemenskap. Det

måste vara slut på regeringens tomma ord och löften

angående dess omsorg om demokratin.

Centerpartiets synsätt innebär att vi ställer oss

bakom ett deltagardemokratiskt ideal där människor

inte bara tillåts utan också förväntas delta i det ge-

mensamma beslutsfattandet. En förutsättning för att

detta ska vara möjligt är att människors deltagande

också får leda till faktisk påverkan genom ett decent-

raliserat beslutsfattande och genom tydliga direktde-

mokratiska inslag. Det är fråga om ett starkt decent-

ralistiskt synsätt som betonar den frivilliga samverkan

mellan människor som grunden för beslutsfattande.

Det civila samhället, familjen, kvarteret, vänkretsen

och föreningarna stärks också som demokratiska

arenor.

Utgångspunkten för ett förnyat folkstyre är därför

en radikal och konsekvent decentralisering av politis-

ka beslut till lägre beslutsnivåer. Framför allt bör det

kommunala självstyret tydligare grundlagsfästas. Det

lokala demokratiska självbestämmandet ska också

stärkas i förhållande till högre beslutsnivåer. Med

detta stärks i realiteten folkets rätt att delegera makt

underifrån. Tyvärr väljer regeringen gång på gång en

mer centralistisk lösning.

Centerpartiet fortsätter dock att föra talan om en

stärkt deltagardemokrati. För några år sedan var vi

det enda partiet i riksdagen som skrev motioner om

en förbättrad demokrati. Glädjande nog börjar nu

alltfler riksdagspartier inse vikten av detta, dock inte

regeringen.

Kommunal självstyrelse samt regionalisering lig-

ger i vår blickpunkt med direktvalda självstyrelseor-

gan. Makten bör delegeras till medborgarna och dele-

gation underifrån, såväl enskilt som i samverkan och i

lokala beslutande församlingar, ges ett större utrym-

me. Kommunen bör bli mer självständig i förhållande

till staten och ansvara för uppgifter som inte nödvän-

digtvis måste hanteras på statlig nivå. Statens upp-

gifter bör följaktligen bli färre, men dess kärnuppgif-

ter får inte försvagas.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 4 som in-

nehåller krav på en grundlagsutredning med underi-

frånperspektiv.

Fru talman! Vi hävdar att detta är ett i grunden

annorlunda förhållningssätt än det som präglar dagens

svenska demokrati där de politiska institutionerna

alltmer har reducerats till leverantörer av tjänster och

service till medborgarna.

Ett starkt deltagardemokratiskt samhälle med tyd-

liga redskap för var och en av medborgarna att även

mer direkt påverka vem som ska vara deras företräda-

re är också ett led i detta. Därför är Centerpartiet

förespråkare av t.ex. ett renodlat personval, som

andra här tidigare nämnt och som vi haft uppe i tidi-

gare betänkanden. Att därtill stärka medborgarna

genom att ge redskap för att kunna genomdriva folk-

initiativ när det gäller folkomröstningar och att till-

skapa beslutande kommunala folkomröstningar är ett

led i detta. Därför yrkar jag bifall också till reserva-

tion 32.

I det här betänkandet behandlas också indel-

ningslagen. Där har Centerpartiet en reservation som

tydligare markerar vår ambition att stärka kommun-

delens invånares och riksdagens roll vad gäller indel-

ningsfrågor avseende den kommunala delen. Ärendet

om indelningslagen hanteras i annan ordning, till-

sammans med frågan om Heby kommun, som vi

tidigare diskuterat i kammaren.

Fru talman! Jag ställer mig naturligtvis bakom

Centerpartiets reservationer, men jag yrkar alltså

bifall bara till reservationerna 4 och 32 och kommer i

ärendet om indelningslagen att ställa mig bakom

majoritetstexten.