Herr talman! I Sverige accepterar vi två droger,
alkohol och nikotin. De får säljas legalt, medan i
princip alla andra droger är förbjudna annat än för
medicinskt bruk. Detta är fallet trots att vi vet att både
alkohol och nikotin kan vara starkt vanebildande och
skadliga både för den som brukar och för den som
missbrukar dessa droger. Konsekvenserna är väl
kända: stora kostnader för sjukvården, stora kostnader
för övriga samhället och inte minst när det gäller
alkohol mycket stora följdverkningar även för andra
människor, exempelvis i form av våld av olika slag.
Mot denna bakgrund anser Folkpartiet liberalerna att
det är självklart att det ska finnas begränsningar i den
enskildes frihet när det gäller dessa droger.
I dag behandlar vi alkoholpolitiken, och jag ska
därför hålla mig till den, även om det finns ett mycket
klart samband mellan olika typer av droger.
Herr talman! Den svenska alkoholpolitiken har en
lång tradition. Den går tillbaka ända till 1494, då Sten
Sture utfärdade förbud mot att bränna och försälja
brännvin för något annat ändamål än kruttillverkning!
Den svenska alkoholpolitiken har syftat till att minska
alkoholmissbruket och präglats dels av beskattning
samt reglering av partihandel, detaljhandel, utskänk-
ning och prissättning, dels av insatser inom hälso-
och sjukvård samt socialtjänst av såväl förebyggande
som rehabiliterande karaktär.
Den svenska alkoholpolitiken har vunnit gehör
utomlands. I många länder börjar man ta alkohol-
problemet på större allvar. Världshälsoorganisatio-
nen, WHO, har antagit en alkoholpolitisk aktionsplan
som ger ett mycket starkt stöd för de principer som
den svenska alkoholpolitiken vilar på.
Folkpartiets grundläggande inställning är att
marknadsekonomi och näringsfrihet inte är ett själv-
ändamål, utan till för konsumenternas skull. Men från
grundläggande principer kan det ibland behöva göras
avsteg. Det gäller bl.a. beroendeskapande produkter,
vars konsumtion kan leda till ett sådant beroende att
medlet ifråga tar makten över den enskildes fria vilja.
Konsumtionen leder med andra ord till ofrihet.
Liberaler har alltid ansett att friheten är begränsad
och att det sociala ansvaret för sig själv och sina
medmänniskor är ett förhållande som inskränker en
annars ohämmad personlig frihet. Det är den ideolo-
giska grunden för Folkpartiets restriktiva politik mot
droger. Men det är också naturligt för ett liberalt parti
att vara berett att ompröva inslag i den restriktiva
alkoholpolitiken, om det kan göras gällande att sam-
ma mål kan uppnås på annat sätt, med mindre ingrepp
i konsumenternas frihet.
Det är viktigt att den restriktiva politiken utövas
med vederbörlig hänsyn till konsumenternas legitima
krav på service. Ett exempel på detta är Systembola-
gets sortimentspolitik och varuinformation. Vi slår
därför vakt om Systembolagets monopol på alkohol-
försäljningen.
Herr talman! Regeringens förslag med ökat öp-
pethållande i Systembolagets butiker är ett förslag
som vi stöder vad gäller ökat öppethållande måndag
till fredag. Den försöksverksamhet som regeringen
föreslår med lördagsöppet i systembolagsbutiker i
vissa regioner stöder vi däremot inte. Vi ser problem
med den försöksverksamheten. Den kan leda till att vi
får en "intern gränshandel" i Sverige. Vi anser att det
vore bättre att butikerna öppnas i hela landet under en
prövotid. Det ska kompletteras med en kontinuerlig
uppföljning av vad som händer när det gäller före-
komsten av misshandel och skadegörelse, men också
andra alkoholrelaterade skador. Den här uppföljning-
en bör planeras innan lördagsöppet införs och starta
omedelbart när prövotiden inleds. Visar utvärdering-
en att de sociala effekterna blir oacceptabla, ska en
omprövning av öppethållandet ske.
Det är svårt att göra jämförelser med de utvärde-
ringar som gjordes när lördagsstängningen genom-
fördes. Det har hänt väldigt mycket under dessa år.
Hembränning och inte minst försäljningen av svart-
sprit har ökat. Alkoholkonsumtionsmönstret har för-
ändrats, dels dricks i dag mindre starksprit, dels har
alkoholkonsumtionen på restauranger och pubar ökat
väsentligt under dessa år. Det finns därför anledning
att genomföra en försöksverksamhet med lördagsöp-
pet och, som jag tidigare sade, se till att denna verk-
samhet verkligen prövas och utvärderas och att en
omprövning av beslutet ska kunna ske.
Det jag nu har sagt får också vara ett svar på Ken-
neth Johanssons funderingar kring Folkpartiets alko-
holpolitik.
Herr talman! Mot propositionen, som vi tyvärr
tycker är halvfärdig på de flesta andra områden än
just förslaget om lördagsöppet, har vi från Folkpartiet
en hel del invändningar. Det hade varit bra om rege-
ringen väntat in de pågående utredningarna på områ-
det och i stället lagt fram en fullständig proposition
om Sveriges alkoholpolitik. Jag vill nu ta upp de
invändningar som Folkpartiet har mot propositionen.
En av huvudprinciperna inom den svenska alko-
holpolitiken har sedan länge varit att begränsa och
kontrollera privata kommersiella intressen. Det var
därför det fram till Sveriges inträde i EU år 1995
fanns statliga monopol för en mycket stor del av
alkoholbranschen. Det enda monopol som blev kvar,
med EU:s accepterande, var Systembolaget. I sam-
band med detta inrättades Alkoholinspektionen, och
systemet med partihandelstillstånd infördes. Regering
och riksdag underströk vikten av detta alkoholpolitis-
ka system, liksom behovet av en kraftfull tillsyn. Nu
frångår regeringen detta och föreslår att denna alko-
holpolitiska kontroll avskaffas.
Det är uppseendeväckande att regeringen anser att
den kommersiella handeln utanför detalj- och serve-
ringsleden inte har några alkoholpolitiska förtecken.
Nu vill regeringen ersätta systemet med partihandels-
tillstånd med att alla företag som så önskar ges rätt att
bedriva partihandel med alkoholdrycker om de upp-
fyller vissa förutsättningar i alkoholskattelagen. Al-
koholinspektionen föreslås avskaffad som självstän-
dig myndighet, kvar blir endast skattekontrollen.
Folkpartiet anser att denna förändring inte ska ge-
nomföras. Det finns för närvarande ca 350 företag på
marknaden, och marknaden är fortfarande instabil.
Att ta bort den alkoholpolitiska kontrollen och upp-
följningen av denna verksamhet kommer att få nega-
tiva konsekvenser. Det blir lättare för oseriösa företag
att agera på ett sätt som motverkar det sociala an-
svarstagande som bör vara centralt för vår alkoholpo-
litik. Det kan t.ex. gälla risker för otillbörlig mark-
nadsföring eller läckage i form av otillbörlig detalj-
handel.
Alkoholinspektionen med dess kontroll- och till-
synsverksamhet fyller en viktig funktion. Med till-
ståndsprövning, inspektionsbesök, rapporter och
kontakter med branschsammanslutningar och myn-
digheter kan Alkoholinspektionen få insyn i verk-
samheten, samla in statistik, påverka utvecklingen
och hävda det sociala ansvar som är grunden för
alkoholpolitiken. Att ersätta Alkoholinspektionens
verksamhet med den prövning som särskilda skatte-
kontoret gör är inte tillräckligt. Denna prövning syftar
enbart till att försäkra att staten får in skatt, vilket i
och för sig är viktigt, men den alkoholpolitiska pröv-
ningen och tillsynen försvinner.
På den här punkten har regeringen gått betydligt
längre än EG-domstolen krävt. EU har inte krävt att
den totala centrala svenska alkoholkontrollen ska
avskaffas.
Hela det här förslaget är ett exempel på att propo-
sitionen är ett hastverk, och frågan borde ha lämnats
tillbaka till utredningen så att ett mer genomarbetat
förslag hade kunnat tas fram. Vi motsätter oss alltså
förslaget vad beträffar Alkoholinspektionen.
Herr talman! Folkpartiet har tidigare framfört och
framför återigen i vår motion att vi anser att den stat-
liga alkoholsortimentsnämnden har tolkat sitt uppdrag
så att produkter som får säljas i ett annat EU-land
också måste få säljas i Sverige. Det är långt ifrån
säkert att denna tolkning är riktig. Som det nu är
framstår andra EU-länder som mer aktiva när det
gäller att ifrågasätta produkter som alkoläsk än Sveri-
ge. Därför behövs en tydligare instruktion till alko-
holsortimentsnämnden, alternativt att den ersätts av
prövning i allmän domstol, som gör det möjligt för
Systembolaget att säga nej till produkter som bedöms
innebära särskilda risker.
Beträffande gåvoförsändelser av spritdrycker, vin
och starköl föreslås det i propositionen att de ska
tillåtas. Bedömningen av försändelsens status, om det
är en gåvoförsändelse eller en postorderförsändelse,
ska tillsammans med ålderskontroll göras av Tullver-
ket. Rätten till införsel av gåvoförsändelser ska endast
gälla enstaka försändelser och enstaka flaskor från en
enskild person till en person som har fyllt 20 år. Vilka
regler som ska gälla vad beträffar intervaller mellan
försändelserna anges inte och inte heller hur kontrol-
len av verksamheten ska gå till.
Enligt vår mening innebär regeringens förslag up-
penbara risker för missbruk. Tullen saknar resurser att
klara en rimlig kontroll av verksamheten. Risken är
stor för en förtäckt postorderverksamhet med alko-
holdrycker. Om gåvoförsändelser ska kunna tillåtas
anser vi att det är Systembolaget som ska svara för
utlämnandet av dessa. Så sker i dag. Butikerna kan då
svara för en effektiv ålderskontroll, som Systembola-
get redan i dag är bra på. Systembolaget har också
möjlighet att informera Tullen om man misstänker att
reglerna för gåvoförsändelser missbrukas. Att EU-
kommissionen i den formella underrättelsen motsätter
sig en sådan här lösning innebär inte att Sverige utan
vidare måste acceptera detta.
Herr talman! Det finns många vägar att gå runt ett
reklamförbud. Reklamen lämnas åt bryggeriernas
självsanering. Här borde det ske en uppstramning.
Både den alkoholpolitiska kommissionen och Alko-
holreklamutredningen har lämnat förslag på hur det
här ska kunna gå till. Konsumentverket har för närva-
rande ansvaret för övervakningen av alkoholrekla-
men. Folkpartiet anser att den övervakningen måste
effektiviseras och att ansvaret för övervakningen av
reklamen flyttas från Konsumentverket till den myn-
dighet som får tillsynsansvaret över alkoholen och
dess hantering.
Herr talman! Den inriktning av Folkhälsoinstitu-
tets verksamhet som regeringen föreslår går i rakt
motsatt riktning mot den som Folkpartiet förespråkat
och fortfarande förespråkar genom att institutet ska
ombildas till en myndighet med tydligare uppgifter av
stabsmyndighet på folkhälsoområdet. Vidare ska
Alkoholinspektionens och Läkemedelsverkets tillsyn-
suppgifter föras dit. Vi anser att dessa tillsynsuppgif-
ter bättre hör hemma hos Socialstyrelsen än i ett folk-
hälsoinstitut, och vi yrkar avslag på regeringens för-
slag om Folkhälsoinstitutets framtida roll och ansvar.
Herr talman! Enligt propositionen ska Folkhälso-
institutets roll när det gäller den externa alkoholin-
formationen begränsas kraftigt. Informationen ska i
stället i större utsträckning överlåtas på organisationer
och andra organ. Staten ska i fortsättningen fungera
som en kompetent beställare och tillhandahålla medel
för informationsinsatser som andra utför. Ett led i
detta är en permanentning av Oberoende alkohol-
samarbete, OAS, som en allmännyttig ideell organi-
sation. Det är bra att ett enigt socialutskott avvisar
förslaget, markerar att det inte är en lämplig form för
samarbete och ger regeringen i uppdrag att återkom-
ma med ett nytt förslag till riksdagen.
Herr talman! Jag vill samtidigt framhålla att soci-
alutskottet har skärpt skrivningen vad gäller de före-
stående översynsförhandlingarna med EU i enlighet
med bl.a. Folkpartiets förslag. I betänkandet framgår
att målsättningen med nu förestående översynsför-
handlingar är att Sverige ska behålla nuvarande inför-
selregler. Det är bra!
Herr talman! Det finns ytterligare några angelägna
frågor som jag vill ta upp.
De kvinnliga alkoholisterna är en heterogen
grupp. Det finns könsspecifika skillnader mellan
manliga och kvinnliga alkoholister - psykologiskt,
psykiatriskt, medicinskt och socialt sett. Det är därför
viktigt att dessa kunskaper tas till vara i vård och
rehabilitering så att vård och behandling kan anpassas
till kvinnors specifika behov. Forskningen börjar nu
också kunna ge svar på varför en del människor ut-
vecklar beroende till och missbruk av ämnen som
tobak, alkohol, narkotika och vissa läkemedel. Det
finns gemensamma mekanismer som leder till drog-
missbruk och även andra tvångstillstånd, t.ex. spelbe-
roende.
Folkpartiet tycker att det är bra att alkohol- och
drogforskningen nu stärks genom inrättandet av ett
centrum för alkohol- och drogforskning vid samhälls-
vetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet.
Eftersom mekanismerna bakom beroende av olika
ämnen och bakom vissa tvångsbeteenden har ett sam-
band - som jag tidigare nämnt - anser vi att detta
centrums forskningsansvar bör vidgas till att omfatta
hela fältet.
Herr talman! Rolf Olsson ställde en fråga till soci-
alministern om boken om alkoholkultur. Jag har sett
en skriftlig fråga till socialministern. Jag har ingen-
ting emot att få ett svar på denna fråga i kammaren i
dag.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag betona - trots
att jag har framfört kritik och fogat reservationer till
betänkandet - att det i Sveriges riksdag finns en stor
majoritet för en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Det
är egentligen endast Moderata samlingspartiet som
har gjort stora avsteg från denna politik genom att
bl.a. föreslå sänkt åldersgräns för inköp till 18 år, ett
avskaffande av Systembolagsmonopolet och fritt
distansköp från annat EU-land för privat bruk och att
förslaget om kriminalisering av innehav och köp av
illegal sprit avslås.
Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga
mina reservationer till betänkandet, men för tids vin-
nande yrkar jag bifall endast till reservation nr 11.