Herr talman! Den här propositionen, Vissa alko-
holfrågor, kan knappast betecknas som det mest ge-
nomarbetade aktstycke som presenterats för riksda-
gen. Propositionen i sig innehåller ett antal förslag på
olika områden, t.ex. kriminalisering av förvärv av
svartsprit, partihandel med alkoholvaror, ny myndig-
hetsstruktur på alkohol- och narkotikaområdet, alko-
holreklam och försök med lördagsöppna systembuti-
ker för att nämna några.
Om man betraktar propositionen i dess helhet
framtonar dock en förberedelse till en EU-anpassning
av den svenska alkoholpolitiken, vilket vi beklagar.
Trots de senaste årens kraftiga konsumtionsök-
ning av illegal sprit, som bl.a. bekräftas av stora be-
slag av tull och polis, påstås i propositionen att alko-
holkonsumtionen minskat. På sin höjd kan detta be-
traktas som en spekulation. Verkligheten är troligen
en annan.
Jag vill nämna några uppgifter som kan vara nyt-
tiga som bakgrundsbeskrivning till den här debatten.
Alkoholen är ett av vårt samhälles största ekonomiska
och sociala problem. Man beräknar att det finns unge-
fär 300 000 alkoholmissbrukare i vårt land. Detta
innebär att ca 175 000 barn under 18 år lever i famil-
jer med missbruk. Alkoholdebuten går allt längre ned
i åldrarna. Alkoholdebut vid tio elva års ålder är inte
ovanligt. Alkoholen är även en inkörsport till narkoti-
ka. Vi vet att blandmissbruket ökar.
Våld och kriminalitet följer ofta i spåren av be-
rusning med alkohol och droger. I Sverige avlider
ca 6 000 personer årligen i alkoholrelaterade skador.
Alkoholister är också ofta storrökare, vilket inte för-
bättrar bilden. De totala samhällskostnaderna, som vi
här har haft en dialog om som jag är tveksam till, är i
alla fall mycket höga.
Många kvinnor och barn drabbas av det alkohol-
relaterade våldet, ofta i samband med alkoholkon-
sumtion vid helgerna.
I andra europeiska länder har noterats ökade pro-
blem med alkoholkonsumtion, särskilt bland ungdo-
mar, och dessa länder funderar nu på att införa mer
restriktiva bestämmelser.
Jag tror detta är nyttigt att ha med sig i bagaget
när man diskuterar svensk alkoholpolitik och antar
nya förslag i denna församling. Det hade varit bättre
om förslagen i denna proposition tagit sikte på att
komma till rätta med de existerande problemen i
stället för att man riskerar att nya tillskapas.
Innan jag går in på några av förslagen i proposi-
tionen vill jag lyfta fram en del allmänna synpunkter
som vi kristdemokrater anser bör utgöra och fortsätta
att utgöra grunderna i det alkoholpolitiska arbetet.
Alkoholpolitiken ska präglas av ett folkhälsopers-
pektiv där sociala hänsyn ska väga tungt. De instru-
ment som använts har varit detaljhandelsmonopol,
prispolitik, åldersgränser och information. Flera fors-
kare stöder också uppfattningen att den svenska alko-
holpolitiken har varit verkningsfull. Därför anser vi
att man bör vara mycket försiktig vid förändringar
och att nya försök bör vara väl underbyggda innan de
prövas.
Det förebyggande arbetet måste ges högre priori-
tet. Insatser på de s.k. vita zonerna måste utökas för
att bättre komma till rätta med problemen. Till de vita
zonerna hör graviditetsperioden, barnens uppväxttid,
trafiken och arbetsplatsen. Det är otillfredsställande
att 500 barn årligen föds med skador på grund av
moderns alkoholbruk under graviditeten, att var femte
person som avlider eller skadas svårt i trafiken är
alkoholpåverkad och att alkoholbruket bland ungdo-
mar är ett växande problem.
Arbetet med attitydförändringar måste förbättras.
Bäst effekt får detta arbete om det påbörjas i hemmen
som i samverkan med skolan kan skapa ett sunt för-
hållningssätt till alkohol. Vuxna måste också ta ett
större ansvar och föregå med gott exempel. Våra
ungdomar berusas lika lätt av legal som av illegal
alkohol.
Kopplingar mellan tillgänglighet och konsumtion
är belagda. Ökad tillgång medför större konsumtion.
Därför bör varje beslut om ökat utbud vägas noga
innan det genomförs.
Herr talman! Vi har reserverat oss på ett antal
punkter, men jag avgränsar mig till att kommentera
en del av förslagen i propositionen.
Vi kristdemokrater ser positivt på förslaget att
kriminalisera handel och innehav av illegal sprit. Det
är dock viktigt att beslutet efter en tid följs upp med
en utvärdering om konsekvenser och efterlevnad av
lagen. Vi tror dock inte att detta enkom löser proble-
met med ungdomsfylleriet, som antyds i propositio-
nen. Därtill fordras många andra åtgärder. Ett glädje-
ämne, som vi alla gläds åt, är att utskottet återvisar
regeringens förslag om samarbete med OAS i sin
nuvarande föreslagna utformning. Det är, som det nu
ser ut, oacceptabelt.
I propositionen föreslås att en organisationskom-
mitté tillsätts för att bereda ett förslag om en ny myn-
dighetsstruktur på alkohol- och narkotikaområdet.
Senare ska regeringen återkomma till riksdagen med
förslag i frågan. I praktiken innebär detta att rege-
ringen vill att riksdagen ska ställa sig bakom ett löst
skisserat förslag som är svårt att överblicka. Detta har
också påpekats av remissinstanserna.
Vi avvisar förslaget och anser att regeringen bör
återkomma när man har ett färdigt förslag att lägga
fram för denna kammare.
Detsamma gäller förslaget om överföring av upp-
gifter från Alkoholinspektionen till bl.a. skattemyn-
digheten. Överföring av uppgifter från en myndighet
till en annan medför inte att behoven försvinner.
Motsvarande kompetens och resurser behövs ju då
vid den nya myndigheten. Något sådant har man inte
beaktat i förslaget. Vi anser därför att regeringen bör
återkomma när man har klart för sig vilka förändring-
ar man önskar på hela området och vilka konsekven-
ser förslagen får. Dessa bör dessutom bisträckas med
resursförstärkningar.
Förslaget om försök med lördagsöppna butiker
tycks vara det enda systemskifte som denna regering
hittills mäktat med. Det är beklagligt att det sker på
det minst önskade området. Det svenska samhället
lider inte av brist på alkohol. Snarare är det så att det
konsumeras för mycket och dessutom ofta koncentre-
rat till helger.
Det underlag som propositionen lutar sig mot talar
snarare för ett bibehållande av lördagsstängda sys-
tembutiker. 80-90 % av de tillfrågade anser inte att
de haft några olägenheter av att inte kunna handla på
lördagar. De som är mest positiva till förslaget är
storkonsumenter. Det tycks snarare som om det bak-
omliggande motivet till förslaget är ett försök att
infria socialministerns löfte om lördagsöppna butiker.
Därför tar man i propositionen sikte på de siffror som
talar för att svenska folket önskar lördagsöppna Sys-
tembutiker. De sociala skälen och solidariteten med
dem som lever med alkoholens baksida borde leda till
en helt annan slutsats.
Häromdagen meddelades att Systembolagets för-
säljning ökat med drygt 10 % under årets första nio
månader. Detta tyder inte på svårigheter med till-
gängligheten. Om Systembutikerna öppnas på var-
dagskvällar och dessutom på lördagar pekar mycket
på en konsumtionsökning, tvärtemot totalkonsum-
tionsprincipen som vi alla är överens om och som
hittills utgjort en viktig del i svensk alkoholpolitik.
Propositionen föreslår också att fler butiker med
begränsat sortiment öppnas, vilket förstärker farhå-
gorna om en volymökning. Om riksdagen godkänner
förslaget riskerar redan utsatta grupper att drabbas
ännu hårdare.
Kristdemokraterna säger därför nej till regering-
ens båda förslag vad gäller fler och lördagsöppna
Systembutiker och hoppas att riksdagsmajoriteten gör
detsamma.
Herr talman! Vi står givetvis bakom alla våra re-
servationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall
endast till reservationerna 4 och 30.