Fru talman! Jag tror att vi allihop är överens om
att den datalag vi har i dag är föråldrad och behöver
förändras. Vi är också överens om att det förmodligen
hade varit bättre om vi redan nu hade kunnat stifta en
missbrukslag som gett stöd för att beivra missbruk av
personuppgifter i stället för en lag där all hantering
skall regleras.
Detta har diskuterats mycket här. Jag vill bara än-
nu en gång poängtera att med det EG-direktiv som
föreligger är det inte möjligt att få över vår egen lag-
stiftning till en missbrukslag. Nu är det alltså rege-
ringens uppgift, och det står också i propositionen, att
arbeta inom EU för en modernisering som säkert
kommer att leda fram till en missbrukslag. Man skall
naturligtvis också arbeta för det i svensk lagstiftning.
Men att i direkt strid mot EG-direktivet nu införa
detta var något som Datalagskommittén knappast gav
sig i kast med. Det är bra att IT-kommittén fortsätter
med det jobbet.
Det kan också hända att det fortfarande finns en
viss skepsis och oro hos många människor inför att
personuppgifter registreras, att man upprättar nya
register och att den här hanteringsmodellen inte är
helt urmodig. Men jag tror att vi är överens om att det
så småningom kommer en missbruksmodell.
Den lag som riksdagen tar ställning till tycker jag
undviker många av de risker som EG-direktivet kunde
ha medfört. Dels har regeringen lyckats komma långt
i sitt arbete i EU med att försvara den svenska offent-
lighetsprincipen. De ursprungliga texterna var mycket
mer restriktiva med öppenheten hos myndigheterna.
Dels har det alexanderhugg som Datalagskommittén
kom på varit till hjälp. Vi avser helt enkelt att tillämpa
vår offentlighetsprincip och inför inga bestämmelser i
Sverige som strider mot dessa grundlagar. Nu är det
självfallet viktigt att vi själva tror på det här och hål-
ler fast vid det. Personligen gör jag den bedömningen
att eftersom det knappast är några kommersiella in-
tressen förbundna med detta är det heller ingen som
kommer att driva detta i EG-domstolen.
Det är viktigt att lagen nu kommer att bli tekniko-
beroende. Om en myndighet samlar dokument på data
är man lika skyldig att lämna ut dessa som man är när
det gäller pappersdokument. Detta är en mycket klok
och naturlig förändring i vårt datoriserade samhälle.
Regeringen vill ändå närmare se över bestämmel-
serna om personuppgifter i det här sammanhanget.
Jag har slutligen övertygats om att risken inte är för-
sumbar för att personnamn också i oskyldiga sam-
manhang kan spåras internationellt på ett icke önsk-
värt sätt. Det är alltså viktigt att regeringen snabbt ser
över detta så att inga nya Gällivarefall behöver befa-
ras.
En del myndighetsbeslut kommer nu att fattas au-
tomatiskt. Man matar in data om en person, sedan
finns det ett program som automatiskt bearbetar vad
den personen skall få för beslut när det gäller en viss
sak. Här är det mycket viktigt, vilket bekräftas i lagen,
att den enskilde har möjlighet att få en manuell be-
handling och få reda på precis hur den automatiska
databehandlingen har gått till, så att man inte bara
tvingas att acceptera ett beslut av en maskin så att
säga.
Fru talman! Jag vill bekräfta att jag helhjärtat står
bakom både Datalagskommitténs majoritet, där jag
deltog, och i det här sammanhanget utskottets majori-
tet. Jag yrkar på samtliga punkter bifall till utskottets
förslag.