Fru talman! Verkligheten är besvärlig, säger Peter
Eriksson, och därvidlag kan jag verkligen hålla med
honom. Det är därför som vi inte har sagt nej till den
svenska offentlighetsprincipen. Om Peter Eriksson
läser vår reservation skall han finna att det där inte
anges några begränsningar i den svenska offentlig-
hetsprincipen. Däremot har vi både i utredningen och
i andra sammanhang sagt att vi vill ha en djupare och
bättre diskussion än vad utredningen var mäktig när
det gäller problemet med den personliga integriteten
och offentlighetsprincipen.
Till dels är detta ett problem som regeringen för-
orsakade utredningen, eftersom denna inte kom i gång
förrän ett och ett halvt år efter det att regeringen hade
tillträtt. Då skulle det helt enkelt inte ha funnits tid att
ta tag i den här frågan. Jag menade att det fanns tid till
det, men utredningens majoritet menade att tiden helt
enkelt inte räckte till.
Jag tycker vidare att det är litet blåögt att säga att
alla EU:s länder skall rätta sig efter Sverige. Vi vet att
traditionerna ute i Europa är väldigt olika den svens-
ka. Jag har i min hand ett papper från 1766 om den
svenska friheten, som man kan säga födde offentlig-
hetsprincipen. Det innehåller bl.a. en dikt. Vi har på
det här området en tradition som andra länder inte
har. Jag menar därför att vi i Sverige först och främst
måste ta upp en diskussion om avvägningen mellan
offentlighetsprincipen och den personliga integriteten
med avsikten att bibehålla det som är väsentligt i
offentlighetsprincipen, nämligen möjligheten att
granska makten.