Fru talman! När beslutet om en fristående riksbank fattades här 1999 deltog ingen socialdemokrat från finansutskottet, för frågan var en särskiljande faktor i det socialdemokratiska partiet. I finansutskottet sade du, Pär Nuder, att penningpolitik inte är något hokuspokus, utan just politik. Jag tycker också att det är bra att du har kritiserat Riksbanken för deras missar. En ytterligare sak som är bra med Socialdemokraterna är att ni har samma övergripande ekonomisk-politiska mål som Vänsterpartiet, nämligen full sysselsättning.
Men den här utvärderingen borde ställa till vissa problem för er. Den visar att människor har drabbats av arbetslöshet, eftersom inflationsmålet ständigt har underskridits. Den visar att Riksbanken jobbar utifrån en norm om jämviktsarbetslöshet, alltså att det finns någon sorts naturlig arbetslöshet som inte ska rubbas, för att inflationen då ökar. Inflationspiskan blir även en ytterligare part i lönerörelsen, en part som fackföreningsrörelsen inte kan förhandla med. Lågavlönade kvinnor straffas för detta, inte till exempel de enorma vinsterna i företag eller aktieutdelningar. Fokus blir hela tiden på arbetsmarknadens funktionssätt och löneökningar hos arbetarna.
Ni har ställt er bakom en riksbankslag som säger att prisstabiliteten ska vara överordnad den fulla sysselsättningen. År 2000 går Riksbanken in och motverkar den förda politiken, vilket vi kan ta del av i Riksbankens protokoll, eftersom de anser att arbetslösheten blir för låg, att detta påverkar inflationen och att de därför måste höja räntan. Det här är ett problem som ni har.
Därför vill jag fråga dig, nu när ni håller på att utveckla er politik inom många olika områden, hur diskussionen pågår i ert parti. Kommer ni utifrån det som nu har framkommit att fundera vidare kring att prisstabiliteten ska vara överordnad den fulla sysselsättningen?