Fru talman! Ulla Andersson går väldigt hårt åt den nuvarande penningpolitiska regimen. Och det kan man väl göra när man är i opposition.
Jag har med mig en av de 15 budgetpropositioner som vi tillsammans arbetade fram när vi samarbetade och hade en socialdemokratisk regering. Jag vill till riksdagens protokoll läsa in det som Vänsterpartiet då ställde sig bakom, för det var precis samma formuleringar som fanns i alla 15 propositionerna. "Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver penningpolitiken självständigt. Riksbanken har definierat prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöder penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet." Så gjorde även Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
När vi kommer tillbaka 2010 tror jag att ni också kommer att ställa er bakom det. Jag tar diskussionen om Riksbankens oberoende och självständighet som en parentes.
Det intressanta är vem som egentligen ska sätta räntan, Ulla Andersson, om det inte är en oberoende och självständig riksbank som ska göra det. Vad är bäst för den fulla sysselsättning som du och jag är överens om? Är det att vi har ett instruktionsförbud som förbjuder en moderat finansminister att tala om vad han tycker att penningpolitiken ska göra, eller är det att räntan sätts av riksbanksfullmäktige, där det finns en borgerlig majoritet och moderaten Johan Gernandt är ordförande? Analogt med ditt resonemang ska väl räntan sättas av riksbanksfullmäktige, som är demokratiskt valt och hämtar sin majoritet ur den rådande riksdagens majoritet.
Det vore intressant om du kunde tänka lite högt om vem som ska sätta räntan och vad som är bäst för den fulla sysselsättningen.