Fru talman! I helgen när jag har suttit och förbe-
rett mig inför den här debatten har tankarna och upp-
märksamheten ibland gett sig i väg från detta betän-
kande, som behandlar regeringens skrivelser Hållba-
ra Sverige - uppföljning av åtgärder för en ekologiskt
hållbar utveckling och Nationell strategi för hållbar
utveckling. Skrivelsen har två syften: att uppfylla det
internationella åtagandet till världstoppmötet i Johan-
nesburg och att ge en avstämning och samtidigt en
framåtblick avseende hållbar samhällsutveckling i
Sverige.
I betänkandet behandlas även 95 motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden. Motionerna avser
främst frågor rörande miljökvalitetsmålen Ingen
övergödning, Frisk luft och Bebyggd miljö. Jag yrkar
bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på
de 60 reservationerna.
Fru talman! Vad var det som gjorde att min upp-
märksamhet gav sig i väg från betänkandet? Jo, det
var ett fiskmåspar som vaktade sin lilla dunboll till
avkomma. Jag ska säga att de gjorde det med besked.
Ibland satt jag nämligen för nära den lilla fågelungen
och blev ivägskrämd. Där fanns också talgoxungar
som just var på väg att lämna sitt bo i håligheten i det
gamla spaljépäronträdet, och rätt som det var kom en
liten harunge rusande i full fart genom trädgården.
Det gjorde mig ingenting att bli störd, för det är ju
bl.a. detta som betänkandet handlar om: ekologiskt
hållbar utveckling och biologisk mångfald.
Tankarna går också i dessa dagar lätt till
Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Du nalkas ljuva sommar,
då gräs och gröda gror .
Man kan se den med egna ögon, den ljuva som-
maren. Tankarna går också till dem som just har
sjungit dessa rader eller är på väg att göra det på alla
skolavslutningar. Då kommer vi in på frågor som
också behandlas i detta betänkande, nämligen kun-
skap, utbildning och livslångt lärande, som är en del
av den sociala hållbara utvecklingen och välfärdsfrå-
gorna. Vi blir också påminda om att det är viktigt
med ekonomisk hållbar utveckling om vi fortsätter att
sjunga några rader:
. åkerns ädla säd,
. och lundens gröna träd.
Livsmedel och skog är rikedomar som inte kom-
mer alla till del. Målet om ekonomisk tillväxt måste
kopplas till övriga mål för hållbar utveckling, framför
allt miljöhänsyn och fattigdomsbekämpning, där
tillväxtens innehåll är avgörande. Vi behöver en form
av utveckling som sker inom naturens ramar i stället
för på naturens och miljöns bekostnad.
Fru talman! Årets skrivelse Hållbara Sverige -
uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar
utveckling är den sista i sitt slag. Kommande redovis-
ningar görs i anslutning till regeringens årliga redo-
visning till riksdagen om hur arbetet med att nå mil-
jökvalitetsmålen fortskrider. Skrivelsen har utformats
i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och
jag vill också tacka för det goda samarbete vi har haft
med dessa partier.
I Sverige pågår inom många politikområden ett
omställningsarbete till ett mer hållbart Sverige. På
många områden har Sverige varit och är ett före-
gångsland i omställningsarbetet, inte minst när det
gäller ekologisk hållbarhet. Detta förändringsarbete är
en långsiktig och fortlöpande process. Den nationella
strategin 2002 ska ses som ett steg i arbetet med att
integrera de olika dimensionerna av en hållbar ut-
veckling. Omställningsarbetet kräver en bred med-
verkan från olika samhällsaktörer och att det förank-
ras i samhället. Den strategi som nu presenteras ska
fortlöpande följas upp och utvärderas.
Nationellt och internationellt arbete med att ut-
veckla strategier för hållbar utveckling pågår också.
Vid Europeiska rådets möte i Göteborg i juni antogs
en strategi för hållbar utveckling, och strategin syftar
till att anpassa EU:s politik till en långsiktig ekolo-
giskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.
Genom att ange riktlinjer och strategier för en
hållbar utveckling visas hur samhällsutvecklingen
långsiktigt kan ske på ett sätt som tryggar välfärd och
goda levnadsförhållanden för kommande generatio-
ner. Detta ställer krav på att dagspolitiken på ett kost-
nadseffektivt sätt bidrar till utvecklingen av samhälls-
ekonomin och sociala villkor, samtidigt som miljötill-
ståndet förbättras och naturresurser utnyttjas effektivt.
Skrivelsen speglar värderingar och centrala håll-
barhetsfrågor inom olika politikområden. Strategin
utgör en sammanfattning av mål, åtgärder och strate-
gier som återspeglas i den förda politiken. Därmed
uppfyller Sverige också sina internationella åtagan-
den att utarbeta en nationell strategi för hållbar ut-
veckling och att genomföra olika internationella stra-
tegier för hållbar utveckling på nationell nivå.
I skrivelsen redovisas åtta strategiska kärnområ-
den som är särskilt viktiga i det fortsatta arbetet med
hållbar utveckling. För att uppnå de uppställda målen
behövs effektiva styrmedel för genomförande, indi-
katorer för uppföljning och, inte minst, ett brett delta-
gande från hela samhället. Strategins teman eller
kärnområden betonar därvid vikten av integration
snarare än sektoriell uppdelning.
Genom konkreta åtgärder i dag uppnås ett mer
hållbart Sverige på sikt. Det innebär att strategin ska
ge vägledning i ett längre tidsperspektiv och samti-
digt ge utrymme för flexibilitet på kortare sikt.
Fru talman! Sverige ska gå i spetsen för omställ-
ningen till ett hållbart samhälle. Det är en utmaning
som kräver både nytänkande och kontinuitet. Vi
måste se framåt och utveckla nya kunskaper, men vi
måste också ta vara på historiska erfarenheter. Håll-
barhet handlar om att investera långsiktigt i våra
viktigaste resurser - människor och miljö. Många har
stora förväntningar på oss i Sverige. Det märkte jag
inte minst när jag för några veckor sedan var på en
LO-konferens i Danmark. Många av deltagarna var
mycket besvikna på hur den danska borgerliga rege-
ringen hade dragit ned på miljöarbetet, både ekono-
miskt och kunskapsmässigt. Det är oroande, eftersom
Danmark kommer att vara ordförandeland i EU just
under världstoppmötet i Johannesburg.
Som anförs i skrivelsen är grunden för den svens-
ka strategin för hållbar utveckling det demokratiska
styrelseskicket med dess värderingar. Genom demo-
kratin kan vi skapa regler och institutioner som
främjar resurssnåla konsumtions- och produk-
tionsmönster. Demokratins institutioner ger oss de
redskap vi behöver för att värna de kollektiva nyttig-
heterna kunskap, hälsa och miljö, som utgör grunden
för en hållbar och progressiv samhällsutveckling.
För att ge en bild kan vi ta handen till hjälp. I
handflatan skriver vi "demokratiska villkor". Det är
en förutsättning för att kunna sträcka ut handen och
inleda förhandlingarna och för att lösa frågor såsom
fattigdomsbekämpning, biologisk mångfald, rent
dricksvatten, uthålliga produktions- och konsum-
tionsmönster och klimatfrågan. Det är frågor som vi
har med i handen. Vi ska skriva dem på våra fem
fingrar.
Det är antagligen att hoppas för mycket att alla
frågorna ska vara lösta efter världstoppmötet i höst.
Men många händer tillsammans gör förhoppningsvis
att vi kommer lite längre och att resultatet är värt ett
rejält handslag.
Fru talman! Utmaningen inför 2000-talet är att
stärka ett demokratiskt samarbete kring hållbarhet
inte bara nationellt utan också på den internationella
nivån. Att världstoppmötet går av stapeln i månads-
skiftet augusti/september gör att våra tankar kommer
att vara nära vårt demokratiska styrelseskick, efter-
som det är mitt i vår egna valrörelse, men platsen
Johannesburg i en ny demokrati som Sydafrika på-
minner oss naturligtvis om demokratibegreppet och
vikten av samarbete mellan länder - det gäller i-
länder såsom u-länder.
Lika viktigt som det globala miljöarbetet är det
lokala, för det är ofta där som det konkreta händer.
55 % av befolkningen sorterar sitt hushållsavfall.
23 % cyklar eller går i stället för att köra bil, och
19 % handlar alltid eller mycket ofta miljömärkta
varor. Det visar en ny SOM-undersökning som har
gjorts av Göteborgs universitet.
Att leva miljövänligt i vardagslivet är inte helt en-
kelt. Därför är det viktigt med information. Detta har
min egen kommun Lidköping tagit fasta på i sitt ar-
bete med en hållbar energiförsörjning. Man tilldela-
des nyss EKO-energipriset med motiveringen att
energiarbetet är starkt förankrat i kommunen med
bl.a. informationskampanjer, utbildning och energief-
fektiviseringar i både bostäder och värmeverk. Åtgär-
derna har haft ett brett genomslag med många inblan-
dade och har lett till ett stort engagemang hos kom-
munens invånare.
Vi kan känna oss stolta över att så mycket händer
på miljöområdet, men mer måste göras på alla nivåer,
så vi är inte nöjda.
Jag kan säga något kort om reservationerna. Först
trodde jag att borgerligheten inte hade lyckats skriva
ihop sig i en enda reservation, men sedan fick jag se
att det fanns en reservation om flyttning av fordon
som Kristdemokraterna och Centerpartiet har lyckats
komma överens om. Sedan finns det också ett särskilt
yttrande från Kristdemokraterna och Folkpartiet om
sjön Molnbyggen. Molnbyggen är ett tänkvärt namn,
tycker jag, kanske någonting uppe i det blå.
Det kan hända att det är fler än jag som har svårt
att förstå och ställa upp på följande moderata skriv-
ningar: "En stark äganderätt är en av de allra vikti-
gaste principerna för att skapa en god miljö." "Den
fortsatta förtida kärnkraftsavvecklingen bör stoppas
av miljöskäl." "Det nya som krävs i dagens dynamis-
ka värld är att fullt ut använda marknaden och de
marknadsekonomiska verktygen i miljöarbetet."
"Mycket kan naturligtvis alltid bli bättre, men vi är
inte beredda att förhandla om systemen. Marknadse-
konomin är överlägsen".
Jag tycker att man känner igen tongångarna från
ett land i väster, ett land som inte precis förenklar det
internationella miljöarbetet vare sig det gäller klimat-
frågan eller förberedelserna inför mötet i Johannes-
burg. Det gäller att inte bara ha politiska åsikter utan
också insikter, bl.a. insikten om att man ibland måste
ha modet att gå före när man har kunskap om att
något måste göras. Detta tycker jag handlar om etik,
moral och framför allt rättvisa mellan nu levande och
kommande generationer.