Fru talman! För sista gången ska vi behandla skri-
velsen med namnet Hållbara Sverige. I skrivelsen
redogörs för hur arbetet för en ekologiskt hållbar
utveckling i Sverige fortskrider. Denna gång avstår vi
från att motionera i anslutning till skrivelsen. I stort är
vi i riksdagen överens om inriktningen av miljöpoliti-
ken. Under de år som skrivelsen har behandlats har vi
kristdemokter tagit upp en del punkter där vi tycker
att regeringen har tagit för lätt på saken. Den kritiken
kvarstå, men vi avstår från att motionera i år.
I betänkandet behandlas också en skrivelse om
nationell strategi för hållbar utveckling. Det var en
angenäm upplevelse att läsa den. Jag blev nästan
tårögd. Jag är inte ironisk när jag säger det. Så vack-
ert skriven var den. Den var också heltäckande. Det
verkade som om man hade fått önsketänka och som
om det var en dröm. Det finns punkter där vi kristde-
mokrater anser att regeringen borde ha varit lite mer
offensiv, men vi tyckte ändå inte att det gav underlag
nog för att motionera.
I betänkandet tas också upp motionsyrkanden från
allmänna motionstiden. Där finns en del kristdmo-
kratiska yrkanden. Det finns några reservationer som
vi antingen står för själva eller instämmer i.
Vi tar upp frågan om slam i kretsloppet. Hante-
ringen av organiskt avfall över huvud taget är ett stort
problem för de flesta svenska kommuner i dag. För
majoriteten av kommunerna är det mest ekonomiskt
gynnsamt att bränna osorterat avfall. Problemet med
avfallsverkens slam är mindre, men problemet är
ändå stort, eftersom slammet i nuläget måste depone-
ras. Det kan brännas, men då ska det torkas, och det
tar energi.
Slammet är rikt på fosfor och bör därför återföras
till jorden för att ingå i kretsloppet. Det är vi alla
eniga om. Problemet är att tungmetaller, t.ex. kadmi-
um, anrikas i slammet. Läkmedelsrester, som kan ha
biologiska effekter i naturen, flamskyddsmedel och
andra miljögifter finns också i slammet. Problemet
har medfört att Arla nekar att ta emot mjölk från
gårdar med slamgödslat bete. Spannmål från slam-
gödslade åkrar ger lägre ersättning. Få bönder använ-
der därför slammet.
Kristdemokraterna anser att slamkontrollerna bör
inkludera fler ämnen och kemikalier än i dag för att
slamgödsel ska kunna anses vara en del i framställ-
ningen av säkra livsmedel. Utskottet tar på s. 37 i
betänkandet upp en rapport från Naturvårdsverket.
Man har sett halter av 61 spårelement eller mer än 60
grundämnen. Det är inget som man undersöker ru-
tinmässigt när man undersöker slam som man ska
gödsla på gårdar med.
Om fyra år får enligt riksdagens beslut inget slam
eller organiskt avfall deponeras, och 2010 ska dess-
utom 75 % av fosforn i slammet återföras till jord-
bruket enligt riksdagsbeslut. Eftersom fosfor är en
mycket begränsad resurs är det angeläget att fosforn i
slammet på något sätt kan återvända till kretsloppet.
Om den antagna lagen om förbud mot deponering ska
fungera måste det finnas realistiska alternativ. Därför
krävde vi att regeringen skulle tillsätta en utredning i
stället för att bara ge Naturvårdsverket ett uppdrag.
Denna utredning skulle i samförstånd med bönderna
klargöra möjligheterna att använda slamgödsel. Då
behövs också en bättre undersökning av slammet när
man gödslar. Där ligger vår kritik.
Vi har också några motionsyrkanden som rör
skrot. De gäller framför allt skrotbilar. Skrotpremien
har höjts, men vi tycker att den höjningen är för liten.
Vi tror att en kraftigt höjd skrotningspremie för bilar
äldre än 1989 års modell skulle ha gjort att dessa
gamla farliga bilar utan katalysator försvann snabba-
re.
Enligt den utredning som gjordes om skrotning-
spremien och som presenterades i betänkandet Bilen,
miljön och säkerheten skulle en kraftig höjning under
en begränsad period innebära att många gamla bilar
med dåliga säkerhets- och miljöegenskaper snabbt
försvann.
Vårt förslag var att höja skrotningspremien till
3 000 kr för bilar som är äldre än 1989 års modell
under en period av fem år, dvs. en begränsad period.
För att inte hämma nybilförsäljningen skulle den
summan inte läggas på nybilspriset enligt dagens
princip. Eftersom det gäller en begränsad period bor-
de det vara möjligt med en så kraftigt höjd premie.
Nu har premien höjts och differentierats, men inte
så mycket som vi ansåg behövdes. Nu får man
1 700 kr för en bil av årsmodell 1984 eller äldre,
1 200 kr för årsmodell 1985-1993 och 700 kr för en
bil av årsmodell 1994 eller senare. Vi tror att den
tillfälligt höjda premien skulle ha gjort att gamla bilar
med dåliga egenskaper försvann snabbare.
Dessutom har det varit problem med att flytta for-
don från mark.
Utskottet hänvisar till den rapport som Vägverket
har lämnat. Den bereds fortfarande av näringsutskot-
tet. Utskottet verkar nästan lite omedvetet om att det
trots detta redan pågår en kampanj i landet som inne-
bär att man kan anmäla skrotbilar som finns på sin
mark via Håll Sverige rent och länsstyrelsen, och
sedan hämtas bilen.
När det är kommunens mark kostar det tyvärr
kommunen en del i alla fall eftersom skrotningspre-
mien är så pass låg. Men det pågår alltså en insam-
ling.
Vi vill också ha en skrotningspremie för gamla
tvåtaktsmotorer. Det är inte en obetydlig utsläpp-
skälla av miljögifter. Det gäller båtmotorer, arbetsma-
skiner, stationära motorer, gräsklippare, motorsågar
och andra arbetsredskap. Det finns ca 600 000 fordon
och 1 800 000 redskap som oftast saknar rening.
Enligt Naturvårdsverket kommer 20 % av landets
utsläpp av kväveoxider från dieseldrivna arbetsma-
skiner. En orenad äldre gräsklippare släpper under en
timmes användning ut lika mycket miljöskadliga
avgaser som en modern bil gör under 4 000 kilome-
ters körning. Vi anser att en skrotningspremie för
äldre båtmotorer och gräsklippare skulle vara en
effektiv miljöförbättrande åtgärd som skulle löna sig
ganska snabbt. Vi har också önskat en sänkning av
skatten på alkylatbensin, och det har regeringen nu
utlovat.
Jag yrkar bifall till reservation 13.