Fru talman! Historien har lärt oss två saker. Det
ena är att den väsentliga grunden för frihet är demo-
krati. Demokrati betyder att vi gemensamt fattar be-
slut om det som vi gemensamt tycker är viktigt.
Det är alldeles riktigt att demokratins verknings-
radie inte får gå för långt. Det finns en privat sfär som
vi alla månar om, en sfär som vi inte tycker att någon
annan över huvud taget ska lägga sig i. Men den
politiska striden mellan Moderaterna och Socialde-
mokraterna har handlat om huruvida vi gemensamt
ska ta ansvar för det som är grundläggande för indi-
videns utveckling: omsorg, skola och vård.
Det är det här som är grunden för att individen ska
utvecklas. Men varje gång vi har mötts i debatter har
Moderaterna lagt fram förslag som har inneburit att vi
skulle minska ambitionerna just på dessa områden.
Man har tagit pengar från skolan, från vården, från de
generella välfärdssystemen och i allt väsentligt flyttat
dem till höginkomsttagarna. Alla skatteförslag och
åtgärder har inneburit minskat offentligt åtagande och
större utrymme för dem som är rika. Detta leder till
ökade klyftor.
Det andra som ingår i demokratin är öppenheten,
att vi ska granska vad som sker. Det är viktigt att
Moderaterna inser att om man för en allmän kamp
mot de förtroendevalda och mot den representativa
demokratin kan det grunda sig på att det här och var
kanske inte fungerar. Men om man för en allmän
kamp mot den representativa demokratin är risken att
man undergräver förtroendet för det demokratiska
systemet och öppnar urskillningslöst för den typen av
lösningar som man gör i Stockholms stad där de sty-
rande på allvar tänker sälja ut socialtjänstens utred-
ningsverksamhet till privata bolag.
(Applåder)