Fru talman! Jag ska börja med att säga att Sverigedemokraterna ställer oss bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall bara till reservation 4 och 8.
Fru talman! Där uppe på läktaren sitter orsaken till att jag började engagera mig i skolpolitik. Jag har nämligen jobbat som lärare i 15 år, och jag kände att från insidan, som lärare, kan jag inte påverka på något sätt. Men som politiker kunde jag påverka stort.
Min äldsta dotter är här i riksdagen på praktik. Hon jobbar här i tre dagar för att se hur det fungerar. Jag känner verkligen att när vi står och diskuterar detta i dag, fru talman, är det just hennes utbildning vi kommer att tala om. Det är grundskolan - den hon går i i dag, och den hon kommer att gå i i ett antal år.
Skolkommissionen har varit en riktigt bra grund för det som de tidigare två talarna har talat om, fru talman: att gemensamt komma överens om vad det är vi behöver göra med den svenska skolan så att vi inte så fort det sker ett regeringsskifte håller på och hoppar fram och tillbaka inom skolpolitiken.
Jag är glad över de kommande förslagen. Skolkommissionen har bara gett en hint om vad som ska läggas ut. Sverigedemokraterna tänker inte som parti framföra dessa åsikter tidigare än Skolkommissionen är beredd att göra. Vi avvaktar för att se det exakta resultatet, men många av lösningarna tangerar exakt de saker jag som lärare i min analys har kommit fram till är problemen och lösningarna i den svenska skolan.
Fru talman! Elevernas resultat rasar i PISA-undersökningar och även i andra undersökningar. Vad är det som har gått fel? Jag tänkte ta upp några saker som mina kollegor ännu inte har snuddat vid. Många saker är vi överens om, men det finns en del saker som man inte har tagit upp. Det kanske beror på att det är jobbiga problem.
Låt mig göra det lite enkelt i dag. Sverige lider i dag av lärarbrist och rektorsbrist. Framtiden ser inte speciellt ljus ut. Hur löser vi då detta problem? Låt oss titta utanför lampans sken, inte bara titta innanför den krets där det finns belysning i dag. Antalet lärare är kanske inte det största problemet. Låt oss titta på länder som ligger mycket över Sverige i OECD-rankningen. Där har de gjort en helt annan analys. De har kommit fram till att kvaliteten på lektionen och kvaliteten på läraren har mycket större betydelse än hur många barn som vistas i klassrummet.
Låt oss tänka oss att vi översätter detta till något annat. Har elever blivit så otroligt dåliga på 20 år, eller finns det en annan orsak? Jag dristar mig till att fråga följande. Låt oss betrakta eleverna som råvaror och se lärarna som kockar; vem lagar bäst mat, en bra kock eller en dålig kock? Detta har vi ännu inte diskuterat. Jag hoppas vi vågar sätta fingret på var problemet sitter.
Sverigedemokraterna tror att nyckeln till grunden för en bra lärare och rektor ligger i utbildningen. OECD har varit mycket tydligt i vad man tycker om de svenska utbildningarna. Man vill lägga ned många skolor och många utbildningar. Detta, fru talman, bör alla partier beakta och faktiskt våga titta på.
Nyckeln till en bra utbildning för eleverna ligger alltså i en bra rektor och en bra lärare. Vi vill alla att fler ska söka sig till yrket, och vi vill öka attraktionen. Låt oss börja med att titta på hur vi vinner tillbaka de 30 000 lärare som finns i näringslivet. Efter 15 år i fikarummet vet jag vad mina lärarkollegor har gnällt om, och det är några av de punkter jag tänkte ta upp här.
En punkt är arbetsmiljön. Extremt många lärare i dag flyr sina yrken på grund av att arbetsmiljön är totalt oregerlig. Eleverna uppför sig hur som helst i skolan. Det finns exempel på mycket bra skolor i Sverige. Jag bor inte alltför långt ifrån Gripsholmsskolan i Mariefred där man verkligen har lyckats, men där använder man sig av en finsk modell. Man har en bättre struktur där eleverna ställer upp sig på morgonen och hälsar på läraren innan de går in i klassrummet. De står upp och väntar tills läraren har godkänt att de sätter sig ned. Det är vanliga, enkla rutiner för att komma tillbaka till det som har fungerat i den svenska skolan.
Om det finns elever i klassrummet som inte klarar av klassen är kanske jourskolor lösningen. Det handlar inte om de gamla Obs-klasserna som kanske någon här inne associerar till utan om en jourskola för de elever som har svårigheter på olika områden och på så sätt kan få det stöd och den hjälp som behövs.
En jourskola kan även definieras som en jourklass. Det kan handla om att eleven inte går jämnt med en viss lärarindivid och på så sätt inte kan hantera utbildningen. Där kan en jourklass hjälpa till. Sedan kan eleven gå tillbaka till den ordinarie klassen i ett annat läge.
Fru talman! Karriärmöjligheter har alla talat om här inne. Jag tycker att vi ska titta på alla yrken, det vill säga rektorer, förskollärare, fritidspersonal och lärare. Alla bör ha möjlighet till karriär, annars flyr man yrket. Det kan inte vara så att man ska fastna i en lönesättning där det skiljer 4 000 kronor i lön mellan den som nyligen har börjat och den som har jobbat i 40 år. Det är för lite.
Med detta måste också andra saker följa, bland annat mentorskap på riktigt. Med pengar följer ansvar. Jag har hört att flera partier har uppmärksammat att det måste finnas en riktig karriärmöjlighet. Den riktiga karriärmöjligheten presenterade Sverigedemokraterna redan i juni 2015, även kallad Shanghaimodellen. Den ger möjlighet att på flera nivåer utvecklas, att gå gratis vidare i utbildningen - men det kostar blod, svett och tårar.
Ett parti har precis föreslagit lärarassistenter och säger att ingen annan vill diskutera frågan. Jag vill vara tydlig med att Sverigedemokraterna väckte en motion 2014 som handlade just om omkringpersonalen och administrativ hjälp till lärarkollegorna. Det här är återigen ett förslag som Sverigedemokraterna har lagt fram och som andra partier har nappat på, vilket är trevligt.
Fru talman! När vi talar om att återanställa personal handlar det om att återanställa all den personal som kommunerna har sagt upp sedan kommunaliseringen. Sedan kommunaliseringen infördes finns färre vaktmästare, kuratorer, skolläkare, skolsköterskor, det vill säga all den personal som kan hjälpa eleverna med saker som lärarna inte borde ha hand om. Personalen ska finnas till för eleverna vid svårare tillfällen, och då avlastas läraryrket enormt mycket.
Vi har många gånger här i kammaren, men ännu inte i dag, talat om digitaliseringen. Sverigedemokraterna tycker att digitalisering är en möjlighet. Jag skulle vilja säkerställa att alla lärare som går en utbildning i Sverige får en likvärdig utbildning. De kan tre fyra gånger per år tenta av en nationell tenta för alla lärarhögskolor. Om jag läser till exempel en matte- och NO-lärarutbildning ska kvaliteten på utbildningen vara densamma oavsett lärarhögskola. Här har vi nog gett lärarhögskolorna alldeles för stort utrymme. Vi måste strama till genom att säkerställa så att rektorn vet att den personal som anställs från Södertörns eller Umeå lärarhögskola är exakt lika duktig och att betygen är jämställda. Om allt detta digitaliseras och nationella prov rättas av andra enheter än den enhet jag läser på har mycket säkerställts.
Sverigedemokraterna har även tittat på frågan om ett statligt övertagande med till exempel en statligt tillsatt rektor, till exempel som academy schools i England. Vi är mycket positiva till att skolor som har underpresterat under många år i det här läget bör se över om staten kan gå in och ta hand om undervisningen. Vi kan inte låta skolor år efter år underprestera och skicka ut flera omgångar av dessa elever.
Fru talman! Sverigedemokraterna avser att komma tillbaka till frågan om modersmålsundervisning, men i dagsläget kan det inte vara en prioriterad fråga att ha modersmålsundervisning. Det finns alldeles för många viktigare frågor i dagsläget.
Mina kollegor har redan pratat om mer matematik. Det är viktigt. Men något som vi har missat är de särbegåvade eleverna. Återigen har vi glömt bort de högpresterande eleverna. Det är elever som också faller i resultat. De senaste tio åren har högpresterande elever minskat från 5 procent till 1 procent. Detta är mycket oroväckande. När ska den svenska skolan börja satsa på barn som vill lära sig? Jag vet hur mycket tid och energi jag har lagt på de barn som inte vill vara i klassrummet, som gör allt de kan för att störa andra elever. Jag skulle vilja att Sverige börjar satsa på de elever som vill. Där finns mycket stora chanser. Se bland annat på de nyanlända flickorna. De högpresterar enormt mycket. Här finns en grupp som vi mycket väl kan satsa på och som verkligen vill lära sig.
Vi har pratat om fritidshem, gruppstorlek, läroplaner och personaltäthet. Allt detta ställer sig Sverigedemokraterna bakom. Det är otroligt viktiga områden.
Fru talman! Den sista punkten gäller karriärtjänster. Vi har tittat på förstelärarsystemet och 3 000-kronorssatsningen som Socialdemokraterna har gjort.
Jag förstår att tanken att satsa resurser på lärarsystemet är lovvärd. Sverigedemokraterna har presenterat Shanghaimodellen. Den är billigare och ger bättre möjligheter. Där finns sex nivåer för lärarna att själva utifrån ambition sikta in sig på en nivå.