Herr talman! En av våra viktigaste uppgifter som vuxna och politiker är att ge alla barn och ungdomar som växer upp i Sverige så bra förutsättningar som det någonsin är möjligt att få lära sig det de behöver för att klara sig bra i livet. Jag har med det som utgångspunkt begärt ordet för att tala en stund om den motion jag har lämnat om barn med autism.
Det handlar om en problematik som uppmärksammats av Autism- och Aspergerförbundet. I den nya skollagen, som antogs 2010, genomfördes en förändring som fick drastiska men naturligtvis inte självklara eller avsedda konsekvenser för en mindre grupp elever. Elever med autism men utan diagnosen utvecklingsstörning tillhör sedan dess inte längre målgruppen för särskolan, utan ska få sin undervisning i grundskolan. Förändringen är naturligtvis positiv för elever som med särskilt stöd i den mottagande skolan kan klara grundskolans kunskapsmål. Det fanns givetvis en god tanke bakom förändringen. Barn som inte behöver särskola ska självklart inte heller gå där utan ges plats i den ordinarie grundskolan.
Men det finns ett mindre antal barn och ungdomar med autism som inte har en utvecklingsstörning men vars begåvningsprofil är så varierande och ojämn att de kan sakna förutsättningar att klara grundskolans läroplan och kunskapskrav även om de får ett omfattande stöd. Autism- och Aspergerförbundet bedömer att denna elevgrupp kan uppgå till sammanlagt ett par hundra elever i landet. Följden för dessa elever blir att de inte får gå i särskola, trots att de saknar förutsättningar att klara grundskolans kunskapsmål. Det kan väl knappast ha varit avsikten.
I betänkandet avslås motionen utan någon särskild motivering, annat än att man redovisar nuvarande lagregler och den förändrade ordningen för särskilt stöd. Problemet är att ett anpassat och utökat stöd inte är tillräckligt för den lilla grupp elever som jag har talat om här.
Jag har inget yrkande, men jag kände ändå att jag ville ta tillfället i akt att uppmärksamma utbildningsutskottets ledamöter på denna elevgrupps problematik och de problem som dessa elever har att nå grundskolans kunskapsmål. Det rimliga vore att hitta en lösning som ger dessa elever möjlighet att läsa enligt grundsärskolans läroplan och kursplan, trots att de formellt sett inte har en utvecklingsstörning.
Vår uppgift måste vara att skapa regler som hjälper och inte stjälper. Upptäcker vi att tidigare beslut inte givit den effekt vi hade hoppats på är det viktigt att vi ser till att ändra på det.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)