Fru talman! Ali är en tonårig kille och en av dem som har kommit till Sverige den senaste tiden. När man diskuterar nyanlända är det viktigt att komma ihåg att det är enskilda individer som kommer.
Jag fick möjlighet att ta del av hans berättelse. Det är en berättelse som många nog skulle tycka var jobbig att höra. Det tyckte jag. Det var berättelsen om en pappa som dog i striderna mot talibanerna, om en många veckor lång resa från Afghanistan, Pakistan, Iran, Turkiet, Serbien, Grekland, Tyskland och vidare upp till Sverige. Han hade en uppväxt som är mycket olik den som de flesta här i Sverige har. Han försörjde familjen genom att odla potatis och vete. Det var i princip det som han sa att han kunde vid de samtal som han hade när han anlände till Sverige.
Han har aldrig gått i skolan. Han är illiterat och har i princip aldrig sett en dator. Han ska nu in i det svenska skolsystemet på ett eller annat sätt.
Detta beskriver lite grann den utmaning som vi står inför när vi ska försöka se till att Sverige klarar att ta emot många nyanlända av den sort som Ali är och se till att de inte bara klarar skolan - helst grundskolan och sedan gymnasieskolan - och att sedan ta sig in på arbetsmarknaden utan också klarar sig i det svenska samhället.
Det är en ny utmaning som vi står inför och som ska läggas till en lång rad andra utmaningar som svensk skola står inför. Vi behöver lyfta kunskapsresultaten som under lång tid har sjunkit. Vi behöver förbättra ordning och arbetsro i svensk skola. En av anledningarna till att en del lärare inte orkar med sitt arbete men också en av anledningarna till att kunskapsresultaten faktiskt faller är att vi inte har den studiero som behövs. Det drabbar särskilt tufft och tungt de elever som behöver skolan allra mest.
Vi har utmaningen med lärarbristen, som flera har tagit upp här i dag. Allt detta hänger naturligtvis samman. Men vi måste ha många nya som vill engagera sig och bli lärare, duktiga lärare, i svensk skola. Vi har också behov av att lyfta rektorsuppdraget.
Vi behöver fundera på hur svensk skola styrs, hur vi ska få en tydligare styrning, ett tydligare ägarskap och ett tydligare ansvarstagande.
Vid sidan om allt detta måste vi också klara av den nya utmaning vi står inför när det gäller nyanlända. Det är härligt att se att det finns många bra initiativ, alltifrån ett bokförlag som nu skickar ut 30 000 barnböcker för att barn ska få lära sig lite mer om hur det är att läsa och att vara i Sverige till alla lärare och annan personal gör extremt bra insatser för nyanlända.
Vi har behov av att fundera på styrningen. I den här debatten är det många som har idéer om svensk skola, och nästan alla faller tillbaka på någonting som staten ska göra: staten ska ta hand om löneutvecklingen, staten ska ta hand om karriärutvecklingen, staten ska ta hand om fortbildningen av lärare, staten ska göra än det ena, än det andra.
Det är konstigt att inte fler drar slutsatsen att det kanske är dags att förändra huvudmannaskapet för svensk skola. Det är för många kommuner i landet som inte har tagit det ansvar som behövs för att lyfta läraryrket, för att göra det till ett fritt, akademiskt och viktigt yrke med hög status. Det är dags att dra den slutsatsen nu, tror jag och Liberalerna. Sverige behöver ett modernt statligt huvudmannaskap.
Vi har behov att lyfta läraryrket långsiktigt, kraftigt och strategiskt. Det ska vara ett fritt akademiskt yrke som människor lockas till. Jag har ingenting emot att många lärare ger sig ut i näringslivet. En del av dem ska säkert stanna kvar, precis som Ulrika Carlsson nämnde tidigare, eftersom de gör stor nytta. Men vi måste fundera på hur vi ska locka tillbaka andra.
Att lyfta läraryrkets status, den arbetsmiljö som man uppfattar och den löneutveckling man har är en av de mest strategiskt viktiga sakerna som Sverige har att göra på alla politikområden.
Vi måste också fundera på hur vi ska få fler upp på tå. Om vi tittar på utvecklingen runt om i världen och jämför olika OECD-länder kan vi ganska tydligt se att kunskapsresultaten i de länder där skolan anses vara väldigt viktig för samhället också lyfter. Det är i länder där man tror att man kan vila på gamla lagrar eller tror att man kan leva på historiska vinster framöver som skolans resultat sjunker.
Ska Sverige lyckas nå upp till att ha ett av de bästa skolsystemen, lyckas få bättre resultat än i dag och bli ett av de tio bästa länderna i OECD, måste hela samhället upp på tå. Det handlar om att föräldrar måste fråga sina barn hur det har gått i skolan i dag, om att man ska engagera sig för att skolan ska lyftas. Det handlar om att eleverna måste anstränga sig lite mer och att en del lärare måste anstränga sig lite mer.
Men det handlar också om hela samhällets inställning. Fler företagsledare måste ut på banan och säga att skolan är viktig för Sveriges framtid och för deras företags möjligheter att exportera. Kulturarbetare och alla andra i samhället måste verkligen upp på tå nu om vi ska lyckas med detta. Det räcker inte med reformer och ett bra skolsystem. Vi måste också fylla det med engagemang. Det som avgör är nog att fler är uppe på tå och kämpar för att vi ska lyckas.
Fru talman! Liberalism handlar ganska mycket om självständighet för mig, om att människor ska få större chanser att fatta sina egna beslut, att människor ska få chans att växa in de roller som de skulle kunna ha. För mig handlar skolan om att utmana varje elev till att bli det man skulle kunna bli och skulle vilja vara. Det handlar inte bara om att lyckas nå godkänt resultat.
I fråga om det måste vi kanske få ett värderingsskifte. Det är nämligen för många som strävar enbart efter att lyckas nå över godkäntstrecket och för få som säger att vi måste nå så långt som möjligt med varje enskild individ.
Jag tycker att svensk skolpolitik saknar ledarskap just nu. Det händer för lite på Utbildningsdepartementet. Nu klagar regeringssidan på att Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna säger att det behövs mer matte. Men det som händer i praktiken är att vi i oppositionen knuffar regeringen framför oss eftersom det inte händer någonting. Det händer för lite på Utbildningsdepartementet.
(Applåder)
Anledningen till att vi gör det är att vi tycker att fler måste lyckas. Vi måste lyfta skolresultatet, och då är matte ganska centralt.
Fru talman! Jag är alldeles övertygad om att vi kommer att klara av den utmaning som Sverige står inför - därför att vi måste klara av den. Om vi inte gör det kommer Sverige att vara ett land vars välstånd successivt sjunker, ett land vars förmåga att leverera välfärd och arbete sjunker.
Vi måste alltså klara detta. Och jag tror att vi kan det. Men då måste hela samhället upp på tå. Vi måste åter genomsyras av tanken att om Sverige ska bli ett riktigt bra land måste det börja med att skolan är riktigt bra och att läraryrket är helt avgörande.
(Applåder)