Fru talman! Lena Hallengren ställer en fråga som jag avser att besvara i slutet av min replik. Först ska jag dock titta på vad som blev fel med förstelärarsystemet. Vad blev fel med 3 000-kronorssatsningen? Jo, man gav mandatet till rektorn, fru talman - rektorn som kanske inte alls var i närheten av personalen, beroende på hur stor skolenheten var.
I de mindre skolenheter Sverigedemokraterna förespråkar har rektorn god kontakt med arbetslaget och vet vem det är som är berättigad till förstelärarlönen, fru talman. Problemet i dag är att det i stora skolenheter kanske är fel person som har fått de här pengarna i sin ficka. Det innebär att man när man sitter i möten mellan lärare ganska snabbt kommer överens om att "Du har 5 000 kronor mer, så du kan ju göra jobbet". Det har skapat en osämja i arbetslaget.
Jag förstår att intentionen var god, men jag tycker att Sverigedemokraternas Shanghaisatsning är bättre. Där är läraren själv, efter egen ambition, inte beroende av en rektor som ska sätta lönen. I stället blir faktiskt läraren på riktigt, precis som i näringslivet, höjd av en anledning - därför att man själv har läst in och pluggat till detta. Man har tagit till sig kunskaperna och är beredd att ta det ansvar det också innebär att kliva högre upp.
När det gäller modersmål ber jag Lena Hallengren att lyssna noga på mitt anförande i efterhand och hörsamma att jag säger att Sverigedemokraterna återkommer i frågan. Vi avser att inom en snar framtid hålla en presskonferens om just denna fråga och om hur vi kan använda dessa medel på ett effektivare och bättre sätt. Jag får alltså faktiskt hänvisa frågan till presskonferensen för att inte förekomma mig själv.