Fru talman! När den senaste PISA-undersökningen kom och Skolverket skulle sammanfatta orsakerna till kunskapstappet visade sig det sig att den största orsaken var att eleverna lämnats alltför mycket åt sitt eget lärande. Detta går faktiskt att göra något åt.
Svenska elever måste få fler lärarledda lektioner. Lektionernas antal har minskat i svensk grundskola sedan 1990-talet. OECD har konstaterat att svenska elever i åldern nio till elva har drygt 50 färre undervisningstimmar per år jämfört med genomsnittet för motsvarande åldersgrupper i EU-länder. I åldern tolv till fjorton år är siffran 30 undervisningstimmar färre.
Skolverkets granskning visar också att många huvudmän inte ens följer upp att eleverna verkligen får den undervisningstid som timplanen garanterar dem. Men det räcker inte med att rita till några minuter på ett schema. Det löser inga problem. Vi behöver ställa krav på och inse vikten av att läraren åter får inta klassrummet och vara den som leder undervisningen.
Fru talman! En annan mycket angelägen fråga att titta närmare på är hur grundskolans timplan kan göras bättre. Varje elev ska under sin tid i grundskolan ha en garanterad undervisningstid på 6 785 timmar.
När Skolinspektionen kontrollerade 722 grundskolor kunde 220 skolor inte visa att de erbjöd tillräckligt antal undervisningstimmar till sina elever. Som det är nu kan en elev som flyttar från en skola till en annan gå miste om exempelvis ett stort antal historietimmar för att skolledningen på den skolan dit eleven flyttat lagt upp undervisningen på ett annat sätt fördelat över hela grundskoletiden.
Jag välkomnar nu de samtal som vi inom Alliansen har med regeringen om en årskursindelad timplan och som bygger på den utredning som alliansregeringen tillsatte.
Fru talman! Den pågående flyktingkrisen ställer vårt samhälle inför stora utmaningar. Det gäller socialtjänsten, arbetsmarknaden och inte minst skolan. Enligt Migrationsverkets statistik kom 71 000 barn till Sverige förra året. I många kommuner är situationen hårt ansträngd.
För Kristdemokraterna är det en prioriterad fråga att långsiktigt erbjuda ett bra bemötande till människor och barn i behov av skydd. När nöden är som störst behöver vår hjälp vara som bäst. Det kommer att krävas reformer för förbättrad integration, där utbildning spelar en helt avgörande roll.
I den migrationspolitiska överenskommelse som Kristdemokraterna och övriga allianspartier slöt med regeringen finns viktiga förslag som berör skolan. Bland annat ska nyanlända med lärarkompetens kunna undervisa elever som talar samma språk. Pensionerade lärare och lärarstudenter bör kunna vara en resurs i undervisningen.
Men det kommer att krävas mer, både på lång och kort sikt. På många håll råder akut lärarbrist. Vi vill skapa snabbare vägar in i läraryrket med kompletterande utbildning för personer som har examen i ett relevant ämne eller yrkeskunskap.
För att nyanlända ska kunna nå kunskapsmålen föreslår vi Kristdemokrater en kompetenssatsning för att utbilda 3 000 lärare i svenska som andraspråk. Vi behöver också fler speciallärare. Vi kristdemokrater vill genomföra ett speciallärarlyft för att motverka bristen på speciallärare. Vi satsar 800 miljoner kronor per år under 2016-2019, vilket skulle ge 6 000 fler speciallärare. Dessa satsningar är fullt finansierade i vår egen budget.
I det akuta läge som råder är rekryteringsutmaningarna så stora att man vid brist på behöriga tillfälligt bör tillåta anställning av personer med tillräcklig ämneskompetens, med betoning på tillfällig lagstiftning. Det bör också tillfälligt införas en möjlighet att examinera gymnasieelever på engelska. Många nyanlända elever med en nästan färdig gymnasieutbildning förlorar tid och motivation när de börjar på språkintroduktionen. Satsningen på karriärlärartjänster bör också riktas till mer utsatta områden.
Fru talman! Det gläder mig att nästan alla har tagit upp frågan om karriärtjänster och att skapa tydligare kriterier för dem. Det är något som jag har tagit upp i denna talarstol flera gånger och också skrivit debattartiklar om.
Det är meningen att förstelärare ska fortsätta att undervisa men också coacha kollegor. De ska arbeta med att förbättra undervisningen, vara huvudlärare i ett ämne eller ansvara för lärarstuderande.
Det har dock visat sig att skolhuvudmännen har infört högst varierade system när det gäller kriterier för tillsättning, precisering av arbetsuppgifter och varaktigheten i utnämnandet till karriärlärare.
Enhetliga kriterier för vem som får bli förstelärare saknas, och oklarhet på denna punkt orsakar i praktiken missnöje ute på arbetsplatserna.
Vissa huvudmän lägger på förstelärarna nya arbetsuppgifter utan att minska deras undervisningstid, vilket i praktiken innebär att det extra lönepåslaget blir en sorts övertidsersättning för de nya uppgifterna. Andra huvudmän minskar förstelärarnas undervisningstid till följd av att de har fått nya uppgifter. En tredje grupp huvudmän ger endast ett lönepåslag och titeln "förstelärare" utan att lärarnas arbetsuppgifter förändras.
Det saknas alltså enhetlighet vad gäller innehållet i förstelärartjänsterna. Det saknas också klarhet i hur länge ett förordnande som förstelärare gäller. Kan det dras tillbaka när som helst, exempelvis om det statliga stödet upphör? Vi kristdemokrater anser att staten behöver ta ett tydligare grepp för att anpassa karriärlärarreformen till den mångfald av huvudmän som finns inom skolsystemet.
Fru talman! Det finns många fler saker att ta upp vad gäller svensk skola, men det är också så att alltför många reformer på kort tid gör att skolan inte får den arbetsro den behöver. Därför är det viktigt att det vi nu gör från politiskt håll för att vända de vikande skolresultaten verkligen spelar roll. Det handlar om sådant som jag har tagit upp i mitt anförande, att eleverna får fler lärarledda lektioner, att eleverna faktiskt får de timmar de har rätt till enligt lag, att elever får tillräckligt stöd genom fler speciallärare och att det finns karriärmöjligheter kopplade till en god löneutveckling samt en kvalitativ fortbildning för våra lärare.
Med det vill jag yrka bifall till reservation 2.
(Applåder)