Fru talman! Annika Qarlsson nämnde i början av sitt anförande varaktig försörjning. Måhända finns det de som är arbetslösa och ser sin arbetslöshetsersättning som något slags varaktig försörjning. Men som det ser ut i dag har man försämrat för alla. Alla ska ha det sämre - även de som vill arbeta.
Jag tänker så här: Jag är lärare, och kollektiv bestraffning försöker vi avhålla oss från i skolan. Varför försöker man inte i stället ta tag i problemet, om man nu tycker att det finns människor där man anser "Du kan gå ut och ta ett arbete - det går inte att sitta hemma och leva på arbetslöshetsunderstöd"?