Fru talman! Jag håller med om att vi måste bekämpa fördomar och sådana saker. Vi måste se till att människor kan utvecklas som individer och personer. Givetvis ska det gälla alla människor, oavsett om man är invandrare eller svensk. Det ska inte vara någon skillnad på människor. Vi är emot all typ av diskriminering, vilket vi också har varit väldigt tydliga med, särskilt sedan vi kom in här i riksdagen och kan berätta vad vi faktiskt står för.
När det gäller bättre validering håller jag med om att det är klart att vi ska kunna validera människor och se vilka kunskaper de har. Men vi måste också se till vilka förutsättningar som finns på arbetsmarknaden. Regeringen har visserligen lyckats skapa förutsättningar för att fler människor ska få arbete, med 200 000 fler i arbete nu jämfört med tidigare som Maria Plass nämnde, men tittar vi på sysselsättningsgraden kan vi se att man inte lyckas öka antalet sysselsatta i förhållande till den arbetsföra befolkningen. Här har vi det största problemet att komma till rätta med.
Då funkar det inte att successivt och kontinuerligt hela tiden fylla på utbudet av arbetskraft. Vi måste titta på utbudet. Ska vi verkligen fortsätta att fylla på, eller ska vi kanske satsa på den arbetskraft som vi har i dag? Det är i första hand där Sverigedemokraterna skiljer sig från regeringen. Vi vill satsa mer resurser på att göra de människor som finns i utanförskap i dag anställbara i stället för att ta in ännu fler människor innan vi har åtgärdat problemen på den svenska arbetsmarknaden.
Låt oss också se på utbildningsnivån hos de människor som kommer! Räknar vi på de tio länder som flest asylsökande kommer från har ungefär 65 procent av dem som kommer till Sverige endast förgymnasial utbildning eller ingen utbildning alls. För afrikaner ligger det på 73,4 procent. Dessa människor är inte anställbara. De måste göras anställbara. Det är där vi har den största problematiken med den invandringspolitik som regeringen driver.