Fru talman! Det var med stigande intresse jag lyssnade på Maria Plass anförande. Jobbskatteavdragen anförde Maria Plass som någonting som skulle ha förbättrat arbetsmarknaden. Forskningen säger att några jobbskapande effekter av jobbskatteavdragen inte är mätbara.
Maria Plass säger att man har förbättrat matchningen. Det är så att öronen trillar av. Är det någonting som inte fungerar på svensk arbetsmarknad är det matchningen. Det är bara att gå till Svenskt Näringsliv och höra vad de tycker om det här. De säger att det är skandal.
Sedan säger Maria Plass i sitt anförande att arbetsmarknaden fungerar bättre och att arbetslösheten är lägre. Det är fullständigt anmärkningsvärt, fru talman, att man kan ha en sådan verklighetsbeskrivning som inte finns över huvud taget någonstans. Det är fel från start till mål. Det är inte en siffra rätt.
Det var bara ett konstaterande om ett mycket märkligt anförande, men nu vill jag ställa några frågor, fru talman. Det skulle vara spännande om Maria Plass kunde svara på dem, eftersom Josefin Brink inte fick svar över huvud taget på sina mycket enkla och väl berättigade frågor.
Jag skulle vilja att Maria Plass förklarade hur hon menar att en försämrad a-kassa minskar arbetslösheten. Det tycker jag skulle vara spännande att få höra.
Sedan skulle jag vilja ställa en av mina klassiska frågor, som jag inte har fått svar på hittills men som jag ändå hoppas och tror att jag någon gång ska få utredd. Vilken nivå på ersättningen är den optimala för att man ska uppnå de effekter som Maria Plass vill uppnå med sin arbetslöshetsförsäkring?
År 2006 satte man 680 kronor som högsta ersättningsnivå. Det skulle med dagens löner motsvara ca 800 kronor. Uppenbarligen var den nivån för hög 2006 eftersom man ligger kvar på den nivån snart sex år senare. Men vilken nivå behöver man ha på arbetslöshetsförsäkringen för att uppnå de effekter man vill uppnå?