Herr talman! Det finns i en av socialdemokraterna
ofta sjungen sång en vers som inte sjungs så ofta.
Herr talmannen behöver inte vara rädd - jag tänker
inte sjunga den - men jag tar mig ändå friheten att
citera några rader:
"Båd' stat och lagar oss förtrycka
vi under skatter digna ner"
Detta är femte versen i Internationalen. Att man
inte sjunger den så ofta förstår jag. Det skulle nog
kännas ganska schizofrent, eftersom man som social-
demokrat hellre höjer och hittar nya skatter än sänker
de befintliga.
Visst har det på senare tid från socialdemokratiskt
håll pratats en hel del om att sänka skatter, men
kammaren har hittills inte förärats några konkreta
förslag i den riktningen. Skatteutskottets betänkande
nr 13 behandlar vissa punktskatter. Drygt 70 motion-
syrkanden från den allmänna motionstiden avslås,
med ett undantag.
När det gäller punktskatterna kan jag också kon-
statera att man i massmedierna kan läsa både det ena
och det andra uttalandet om att alkoholskatten och
även energiskatterna borde sänkas, men vad betyder
det? Inte något för det betänkande som vi behandlar i
dag. Nej, som jag sade tidigare avslås samtliga mo-
tioner som tar upp skattesänkningar.
Punktskatter betalas av enskilda medborgare, fö-
retagare, jordbrukare osv., med redan hårt beskattade
pengar. Ca 80 miljarder per år tar staten in i form av
olika punktskatter.
För att förstå logiken bakom en del av punktskat-
terna krävs någonting som jag får erkänna att jag inte
besitter. T.ex. skall en del punktskatter på energiom-
rådet vara bra för miljön. De skall hindra farliga ut-
släpp, samtidigt som statens budget bygger på att
skatterna kommer in. Om vi alla nu skulle uppföra
oss enligt de förväntningar och målsättningar som
ligger bakom punktskatter på energiområdet och vi
skulle vara låt oss säga hundraprocentigt miljövänli-
ga, skulle alltså inga energiskatter komma in och
statsbudgeten gå miste om visst antal miljarder kro-
nor.
Skulle det rent hypotetiska inträffa att folk mins-
kade sitt alkoholdrickande, allt enligt de alkoholpoli-
tiska målen, skulle konsekvensen av detta förmodli-
gen bli en rejäl kris för finansministern.
Att skatteintäkterna just på alkoholdrycker ändå
inte är högre beror på att vi svenskar förser oss med
dessa drycker på andra sätt, vilket gör att en del skat-
ter går staten förbi.
Vid det här betänkandet har moderaterna inte
mindre än 15 reservationer. Jag kommer för kamma-
rens välbefinnande att yrka bifall bara till reservation
1, men jag vill starkt poängtera att vi givetvis står
bakom samtliga reservationer. Betänkandet behandlar
många olika punktskatter, men jag kommer här att
begränsa mig till några få.
Jag börjar med energiskatter. Frågan är hur länge
vi i Sverige kan ha energiskatter som avviker så
mycket från våra konkurrentländers. Hur kan social-
demokraterna samtidigt hålla fast vid en förtida kärn-
kraftsavveckling och låtsas som om det inte har nå-
gon betydelse vare sig för enskilda medborgare eller
för vår elintensiva industri?
Vi lever i en öppen värld, där svensk industri,
svenskt jordbruk och svensk åkerinäring skall kon-
kurrera med motsvarande näringar i länder som har
lägre punktskatter, t.ex. på energiområdet. Vi kan inte
ha en högre koldioxidskatt än andra länder. Det krävs
åtminstone en europeisk samordning. Annars blir
effekten att den svenska produktionen flyttar utom-
lands.
När det gäller miljöskatterna finns det faktiskt
andra metoder att tillgripa än att bara använda piskan.
Det går faktiskt också bra att använda morötter i form
av skatterabatter.
Jag går nu över till jordbruket. Jordbrukets ener-
giskatter måste naturligtvis sänkas till en nivå som är
likvärdig med våra främsta konkurrentländers. En
jordbrukare likställs i dag med en privatperson vad
avser skatt på elenergi, trots att lantbruket är ett före-
tag. Det absurda inträffar att när en lantbrukare till-
verkar sitt foder för eget bruk får han eller hon högre
energiskatt än om det körs i väg till ett fodertillverk-
ningsföretag, som är befriat från sådan skatt. Var
finns logiken?
Vidare vill vi moderater att trafikbeskattningen av
dieselbränsle som används av traktorer och motorred-
skap utanför vägnätet slopas. Så är det i övriga EU-
länder.
Jordbrukarnas s.k. ryggsäck, fylld av skattepåla-
gor på diesel, el och handelsgödsel, måste enligt oss
moderater åtgärdas så att svenska jordbrukare kan
konkurrera på lika villkor.
Min första fråga till Lisbeth Staaf-Igelström är:
Kommer jordbrukarnas ryggsäck att lyftas av?
När det gäller fordonsskatten anser vi moderater
att nya moderna dieselbilar för miljöns skull skall få
en sänkt fordonsskatt. Vi vill också sänka bensins-
katten.
Åkerinäringen har i dag stark konkurrens från ut-
landet, eftersom utländska buss- och lastbilsflottor
fritt kan konkurrera i hela Europa. Konkurrens är bra,
men den måste vara på lika villkor. Så är det inte i
dag. Svenska åkerier med sina höga löne- och skatte-
kostnader förlorar uppdrag. Svenska åkerier läggs
ned, går i konkurs eller flaggas ut till andra länder,
som en sista åtgärd för att överleva. Bränslekostnader
och löneskatter måste sänkas.
Min andra fråga till Lisbeth Staaf-Igelström blir
därför: Vad kommer socialdemokraterna att göra för
att åkerinäringen inte skall flaggas ut?
Nu över till något helt annat. Alkoholbeskattning-
en ger staten nästan 10 miljarder i intäkter. Vi mode-
rater anser att man inte kan fortsätta med en så ex-
tremt hög punktskatt som nu tas ut. Konsekvenserna
av den ser vi dagligen i form av smuggling, hembrän-
ning och svarta affärer.
Förra året uttryckte sig Lisbeth Staaf-Igelström på
följande sätt i debatten om punktskatter: Smuggling
av alkohol och tobak skall inte bemötas med skatte-
sänkningar utan med bättre redskap och förbättrade
möjligheter till kontroll för att det skall vara möjligt
att sätta stopp för smugglingen.
S.k. bättre kontroll har införts, eftersom tullen kan
öppna paket från utlandet. Tobaksskatten har sänkts,
trots detta uttalande i debatten förra året. I år är ut-
skottsmajoriteten inte lika säker utan skriver:
"Det kan dock inte uteslutas att utvecklingen mot
en ökad internationalisering och rörlighet gör att
alkoholpolitiken med tiden kan få ytterligare ändrat
innehåll både vad gäller mål och instrument."
Man skriver också att man med anledning av detta
inte för närvarande inte vill genomföra några av de
skattesänkningar som förespråkas i motionerna. Jag
tackar för att man nu har blivit lite mera osäker, men
jag vet inte hur jag skall tolka orden om att mål och
instrument skall ändras. Skall jag tolka det positivt?
Har möjligen verkligheten kommit i kapp socialde-
mokraterna när det gäller alkoholskatterna? Så fråga
nummer 3 är: Kommer alkoholskatten att sänkas?
Eftersom vi då inte kan fortsätta ha de här höga
punktskatterna på alkohol kan vi inte heller fortsätta
ha andra införselregler än övriga EU-länder. Vi har ju
ett undantag som går ut år 2000, och vi moderater
anser att det nu successivt måste avvecklas så att
Sveriges regler kommer mer i paritet med vad andra
länder har. Vi vet ju att vi kan ta in 1 liter starksprit,
3 liter starkvin, 5 liter annat vin och 15 liter öl, medan
man i andra EU-länder får ta in 90 liter vin, 30 liter
starksprit och 110 liter öl.
Förr eller senare kommer taxfreehandeln att upp-
höra, frågan är bara när, och då anser vi att flygplats-
butikerna skall få sälja beskattade varor till resenärer
inom EU. Det här kräver naturligtvis att Systembola-
gets monopol avskaffas.
Sist men inte minst vill jag ta upp något som är
lite försåtligt uttryckt i betänkandet, och det handlar
om båtskatt. I flera motioner från Vänstern och Soci-
aldemokraterna sägs att man vill införa båtskatt. Ut-
skottsmajoriteten tar inte ställning till båtskatten utan
avstyrker motionerna med hänvisning till att rege-
ringen skall utreda frågan vidare om hur ett register
för fritidsbåtar bör utformas och återkommer under
1999 med ett konkret förslag. Min fjärde fråga till
övriga partiers företrädare är: Var står ni i frågan om
båtskatt? Vi moderater säger naturligtvis nej. Vi vill
inte ha några nya skatter. Dessutom överstiger redan
statens intäkter från båtlivet vida kostnaderna. Man
får in 1,3 miljarder från båtlivet, och det kostar staten
bara 45 miljoner. Man har alltså intäkter som över-
skrider kostnaderna 29 gånger.
När det gäller energi i allmänhet, energi för jord-
bruket, industrin och växthusnäringen, drivmedels-
skatt och fordonsskatt för åkerinäringen och skatt på
traktorer och motorredskap hänvisar utskottsmajori-
teten till pågående skattesamtal. Vid en första anblick
kan det tyckas enkelt och rent av bra, men min fråga
blir: Kan man verkligen ha skattesamtal, överlägg-
ningar och diskussioner om man inte själv vet var
man står och inte vet vad man tycker i olika frågor?
För mig är det obegripligt - jag höll nästan på att säga
"korkat", men det skall jag inte säga. Men nog är det
konstigt att majoritetens utskottsledamöter inte har
någon klar uppfattning. Hur kan man förhandla och
kompromissa om man inte tycker någonting själv? Vi
moderater talar om vad vi står för och vad vi tycker.
Har socialdemokraterna i utskottet någon uppfattning
när det gäller punktskatter? Eller så har ni uppfatt-
ningen att inga punktskatter skall sänkas, och då hade
det ju varit ärligare att säga det rent ut och inte hänvi-
sa till diverse samtalsgrupper.
Herr talman! Prat i kvadrat gånger samtalsgrupper
upphöjt till tillväxtgrupp är lika med socialdemokra-
tisk regering, delat med Miljöpartiet upphöjt till
Vänstern. Är detta månne den hemliga formel som
ligger till grund för regeringen Perssons arbete?