Fru talman! Jag vill först säga att jag delar mycket
av det som Olle Lindström har framfört här.
Jag tänker uppehålla mig en stund vid min motion
Sk698 som finns med i skatteutskottets betänkande nr
13. Den handlar om glesbygdsbefolkningens problem
med långa pendlingsavstånd och höga drivmedels-
skatter.
Jag skall direkt, fru talman, yrka bifall till min
motion Sk698 och motiveringarna är som följer:
För det första framgår det av en utredning gjord år
1998 av nationalekonomen och EU-parlamentarikern
professor Sören Wibe i Umeå att bilister i glesbygden
betalar betydligt mer i bensinskatt varje år än befolk-
ningen i storstäderna. Drivmedelsskattelistan toppas
av glesbygdslänen i norra Sverige. Undersökningen
visar att varje svensk medborgare i genomsnitt betalar
4 796 kr i drivmedelsskatt per år. I Norrbottens län
betalar varje medborgare 5 709 kr per år. Om man ser
på medborgarna i enskilda kommuner finner man att
exempelvis en tvåbarnsfamilj i Arjeplog betalar
39 468 kr i drivmedelsskatt varje år medan motsva-
rande familj i Stockholm betalar 13 588 kr, allt enligt
Sören Wibes beräkningar.
Detta är enligt min mening en orimligt stor skill-
nad som måste åtgärdas.
För det andra är bilen ett måste på många orter i
glesbygden där kollektivtrafik är en helt obekant
företeelse. Många är s.k. långpendlare. Pendlingsav-
stånd upp till 20 mil per dag är inte ovanligt i exem-
pelvis Norrbottens inland. För många glesbygdsbor,
med långa avstånd till arbetet, är situationen så eko-
nomiskt besvärande att man överväger att säga upp
sig och i stället gå på a-kassa eller i kunskapslyftet.
Såvitt jag känner till har detta också hänt i några
enstaka fall. Man har helt enkelt inte råd att arbeta.
Det gäller speciellt låginkomsttagare och deltidsar-
betande.
Fru talman! Det kan inte vara rimligt att det skall
vara mer lönsamt att gå på a-kassa än att gå till ett
jobb. Det må sedan vara en deltidstjänst eller ett låg-
avlönat arbete.
För många glesbygdsbor är bilen det enda alter-
nativet också vid besök på olika serviceinrättningar,
t.ex. läkar- och tandläkarbesök. Principen att det skall
gå att leva på sin lön måste få gälla. De höga drivme-
delsskatterna är en orsak till att det är omöjligt för
glesbygdsbefolkningen att leva på sin lön. Många
småföretagare upplever samma besvärande situation.
De har svårt att konkurrera med mer centralt belägna
företagare på grund av höga energi- och transport-
kostnader. Småföretagsamhet är ett av grundvillkoren
för glesbygdens framtida existens.
Fru talman! Jag tror att en differentiering av
drivmedelsskatten skulle ge mer rättvisa förhållanden
mellan glesbygdslänen och övriga landet. En sänk-
ning av drivmedelsskatten skulle innebära att med-
borgarna i glesbygden skulle få en reell möjlighet att
existera. Sveriges motororganisationers krav på en
sänkning av bensinskatten med 2 kr per liter ter sig
inte orimlig.
Jag yrkar än en gång bifall till motion Sk698. I
övrigt yrkar jag i likhet med Kenneth Lantz bifall till
reservation 3 och 5.
Fru talman! Till sist vill jag bara säga till Rolf
Kenneryd, som svar på frågan till Kenneth Lantz, att
Kristdemokraterna är beredda att lyfta av hela skat-
teryggsäcken för Sveriges bönder. Jag vill erinra Rolf
Kenneryd om att fyra partier, Moderaterna, Kristde-
mokraterna, Folkpartiet och Centern, i reservation 2
till MJU1 den 18 december var helt överens om att
hela ryggsäcken skall lyftas av. Kristdemokraterna
står fast vid den här reservationen och vid att hela den
här skatteryggsäcken skall lyftas av för Sveriges
bönder.