Fru talman! Vi har precis haft en timmes
kvällsmatspaus, och därmed är inte alla kvar i pleni-
salen. Men jag vill göra några kommentarer till den
debatt som har förts.
Det har varit mycket prat om harmonisering. Det
är inte bara i Sverige som diskussionen om harmoni-
sering av skatter förs, utan den förs i de flesta länder.
Tendensen att i alla länder prata om harmonisering är
lite farlig. Vem kommer att besluta till slut, om alla
länder skall harmonisera sig? Man kan undra till vad
de skall harmonisera sig. Är det till skattenivån i det
land som har lägst skattenivå? Det kanske vore mode-
rat politik.
Det viktiga är att se till helheten i beskattningen,
t.ex. vad den totala beskattningen är för olika företag
eller för olika näringar. Jag tror att det är farligt att
alltid låta sig föras i väg av diskussionen om harmo-
nisering.
Vi måste också ställa oss frågan om det är bra att
alla västeuropeiska länder har samma typ av beskatt-
ning och samma skattenivåer. Är det verkligen bra?
Skapar det en mångfald? Mig påminner det snarare
om ett planekonomiskt system, där likhet och likfor-
mighet är det styrande mottot.
Det här var bara en parentes, i och med att man
alltid får höra diskussionen om harmonisering.
Frågan om åkerinäringen togs upp, och jag vill
också bara kort kommentera den. När man från Frakt,
transport och logistik ringde runt till de olika åkerinä-
ringarna fick man svaret att det inte är skatten på
miljödiesel som är problemet, utan att det stora pro-
blemet är skatten på arbete. Skatten på miljödiesel ses
då som en ganska marginell fråga. Vi är i alla partier
överens om att vi vill sänka skatten på arbete. Den
stora strukturella förändringen är viktigare för åkeri-
näringen än att gå in för skatt på miljödiesel.
Många har pratat om konkurrens, hur det ser ut i
olika länder och att man måste ha samma skattenivåer
i olika länder, därför att annars hotas konkurrensen.
Jag vill bara påminna om att det inte är bara skatteni-
vån som är relevant i den diskussionen. När det gäller
t.ex. energibeskattningen handlar det om energipriset.
De danska och tyska bönderna pekar på Sverige och
säger: Titta på Sverige, som har mycket lägre energi-
pris än vad vi har! Det är en del av deras ryggsäck. Så
här är det i näring efter näring.
Jag kan känna lite grann att diskussionen måste
utgå från en helhetssyn, från den totala beskattningen,
den totala kostnaden och frågan om vilken politik vi
vill ha i Sverige. Det låter ibland när man lyssnar på
de olika partierna och medierna som att vi kan sänka
alla skatter. Jag skall återkomma till det, därför att det
är lite av det som moderaterna säger. Kom till skott,
säger de, så att vi kan ha samtal och göra någonting
på det här området. Men moderaterna vill ju sänka
nästan varenda skatt som finns. Det blir inga skatter
kvar med moderaternas skattepolitik. Då blir det ett
bekymmer. Även kristdemokraterna tar i skattesam-
talen fram mängder med skattesänkningsförslag på
olika områden, i stället för att säga att det här är prio-
riterat.
Vi måste ju genomföra en finansierad skattere-
form, som också skall vara långsiktig, och då kan
man inte säga att man skall sänka alla skatter. Jag
tycker att diskussionen blir lite destruktiv. Modera-
ternas förhållningssätt när de säger "sänk alla skatter"
är inte konstruktivt. Man räknar då med väldigt stora
dynamiska effekter.
Jag skall gå in på energibeskattningen, som är en
del av det punktskattebetänkande som ligger här
framför oss. Ekonomiska styrmedel i form av mil-
jöskatter är en billig och effektiv metod för att före-
bygga miljöskador. En skatteväxling skulle också
tjäna som motor för att omvandla näringslivet i en
hållbar riktning. Korrekt prissättning på både miljö
och arbetskraft är en grundbult för att få en effektiva-
re hushållning och är ett viktigt steg mot ett miljöan-
passat samhälle. De priser som gäller i dag signalerar
att det är ont om arbetskraft när skatten på arbete är
hög, och att det är god tillgång på miljöresurser när
skatten på miljöförstöring är låg. I verkligheten är det
tvärtom. Vi har miljöproblem, och vi har för få i sys-
selsättning.
Våra gemensamma tillgångar vatten och luft bör
beskattas så att de inte förorenas. Det handlar också
om vår framtid, och det handlar om de framtida gene-
rationerna och vilka möjligheter de kommer att ha.
Vi vill alltså genomföra en skatteväxling. Det är
centralt, när man ser på energibeskattningen, därför
att det innebär att vi vill öka den totala energibeskatt-
ningen. När vi vill höja skatten på energi vill vi sänka
skatten på arbete. Det här skapar förutsättningar för
en bra miljöpolitik. Det gör att vi kan ha en livsstil
som styrs i miljövänligare riktning. Miljöförstöringen
kostar, och därför kommer vi att leva miljövänligare.
Man kommer som konsument att agera mer mil-
jövänligt. Det blir billigare att reparera, vilket också
kommer att motverka den slit-och-släng-mentalitet
som det tyvärr finns mycket av i vårt samhälle. Det är
viktigt att det som är ekonomiskt och osynligt, nämli-
gen miljöförstöring, växthuseffekt och ozonuttunning,
som egentligen inte syns, faktiskt synliggörs genom
att man prissätter miljön. Utvecklingen av och inves-
teringen i ny grön teknik stimuleras. Det här är en
framtidsbransch som är oerhört viktig, om vi skall ha
ett bra företagsklimat framöver. Det blir också billi-
gare att använda arbetskraft. Den kunskapsintensiva
och miljöanpassade produktionen blir den sektor i
samhället som växer. Vi tror att det är den sektor i
samhället som har en förutsättning att fortsätta.
När det gäller energibeskattningen har vi några
kriterier som vi tycker är viktiga. Det skall vara enk-
la, neutrala regler. Det skall vara miljöstyrande skat-
ter. Industrins konkurrenskraft skall upprätthållas.
Men då vill vi se på den totala beskattningen. Det här
är en fråga som man kan diskutera väldigt länge, men
vi är inte överens i den schablonaktiga diskussion
som ibland förs, där man bara tittar på en enskild
skatt och inte på helheten och sedan säger: Titta, det
här hotar vår konkurrenskraft!
Vi vill också att den totala energibeskattningen
skall minska. Som jag har sagt tidigare i dag, vill vi
ha en allmän energiskatt. Syftet med denna skatt är
huvudsakligen fiskal, men den skall också befrämja
en allmän hushållning. Vi vill ha en miljöstyrande
skatt, och den skatten skall främja en utveckling mot
mer miljövänliga energislag, t.ex. koldioxidskatt och
skatt på kärnkraftsel.
På lång sikt är vår vision att all energi skall be-
skattas lika, oavsett användningsområde. Även
biobränslen, vindkraft och solenergi kommer att be-
skattas i framtiden. Det handlar om långt fram i tiden,
inte om i dag.
Detta var lite om energibeskattningen. Jag vill
också säga någonting om alkoholbeskattningen.
Det har hörts mycket tongångar om att alkohol-
skatten skall sänkas. Många partier, i princip alla
utom Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har varit
ute och sagt att alkoholskatten nu skall sänkas.
För mig är det oroande. För mig är det en oerhört
uppgiven politik. Vi har i dag en ökande alkoholkon-
sumtion i hela samhället, speciellt bland unga männi-
skor. Vi har samtidigt också en ökad insmuggling och
en ökad hembränning. Då skall vi komma åt hem-
bränningen och insmugglingen med andra metoder,
och inte tro att allting löser sig om vi sänker skatten.
Det kommer det inte att göra.
Vi vet samtidigt att det är priset på och tillgäng-
ligheten till alkohol som påverkar alkoholkonsumtio-
nen. Om och när människor fastnar i ett alkoholbero-
ende är konsekvenserna enorma. Det är ett lidande,
och det är en oerhörd kostnad för samhället.
Jag tycker att vi kan följa principen att vi som
dricker själva skall stå för den kostnad som drickan-
det faktiskt innebär för samhället. Det tycker jag är en
vettig princip. I dag står vi som dricker inte för den
kostnaden, utan samhället bidrar med de gemensam-
ma medlen för att betala dessa kostnader.
Jag tycker att den debatt som har förts är skamlig
och att den inte har någon framtid. Det finns saker
som man är stolt över i ett land. Jag är faktiskt stolt
över den alkoholpolitik man har haft i Sverige, och
det är någonting jag vill att vi skall fortsätta med.
Jag har två sekunder på mig att säga att eldrivna
fordon är de verkliga och enda "nollutsläpparna", och
att vi är jätteglada över att utskottet enhälligt har
bifallit vår motion om att elbilar skall omfattas av den
befrielse från fordonsskatt som finns när det gäller
andra miljöklassade bilar. Vi är väldigt tacksamma
för att vi har fått igenom denna förändring.