Herr talman! Vi ska nu debattera frågan om nor-
diskt samarbete. Det är ju en tradition att göra det i
riksdagen. Det är ju särskilt viktigt eftersom vi ska ha
en session med Nordiska rådet under den kommande
veckan.
Det nordiska samarbetet har en lång tradition, och
det är därför viktigt att vi vidareför det arv som vi har
fått från tidigare samarbete. Det ska då vidareföras i
perspektiv av en allt vidare europeisk integration. Det
är ju det nya Europa som växer fram med allt tätare
samarbete mellan länderna, också inom Norden i det
europeiska perspektivet och i Östersjöområdet i det
europeiska perspektivet. Därför är det viktigt att vi får
ett relevant nordiskt råd, ett nordiskt råd som betyder
någonting och som fyller sin funktion också i det här
perspektivet.
Från moderat håll vill vi se Nordiska rådets par-
lamentariska församling utvecklas till vad vi kallar
för Nordens politiska torg. Det ska vara den arena där
det är naturligt för ledande politiker i Norden att träf-
fas och att föra de relevanta debatterna - inte alltid
insnävat exakt i det nordiska samarbetet utan också
ibland i ett vidare perspektiv.
Därför menar vi att bland dem som ska kunna
delta i den parlamentariska församlingen ska också
våra Europaparlamentariker kunna finnas. De ska
kunna väljas in i Nordiska rådets parlamentariska
församling. Vi menar alltså att inte bara riksdagen
utan också Europaparlamentet ska vara den grund
varpå partierna nominerar sina ledamöter. Sedan
hänger det mer på partierna själva om man vill ut-
nyttja den möjligheten eller ej. Mot den bakgrunden
yrkar jag bifall till reservation 1 som handlar om
detta.
Vi menar också att man ska vidareutveckla det
nordiska samarbetet ytterligare. Vi vill bl.a. få riksda-
garna, parlamenten, att spela en större roll, dvs. att
den nordiska dimensionen ska spela en större roll i
riksdagars normala arbete. Vi menar att man skulle
försöka utveckla det så att riksdagarnas utskott fick
en särskild samarbetsuppgift inom sina respektive
fackområden och att ordförandelandets utskott tjänst-
gjorde som primus motor under ordförandeperioden.
Det vore ett sätt att bredda det nordiska samarbetet in
till hela riksdagen, till alla relevanta utskott - precis
på samma sätt som vi försöker bredda EU-frågorna in
till utskotten och inte ha en, kan man säga, exklusiv
klubb av riksdagsledamöter som sysslar med de nor-
diska och de europeiska frågorna. I stället ska det här
bli en naturlig del i det löpande arbetet i riksdagen.
Här menar vi att man i Nordiska rådet skulle kunna ta
initiativ, titta på det här och utveckla den samarbets-
modellen.
Nästa punkt som vi vill poängtera är vårt samar-
bete med de baltiska länderna. Det har betytt mycket
för Estland, Lettland och Litauen att Nordiska rådet
har strävat efter att samarbeta med de här länderna
och hjälpa dem i deras utveckling bort från diktatur,
förtryck samt ekonomisk och social misär och fram
till att bli moderna europeiska stater. Det här är bra
och viktigt, och här har Nordiska rådet spelat en inte
alldeles oväsentlig roll.
Vi menar att detta ska man också vidareutveckla,
t.ex. genom att inbjuda parlamentariker från Estland,
Lettland och Litauen till Nordiska rådets alla möten,
både plenarmöten och utskottsmöten. Det är ett na-
turligt sätt för parlamentarikerna från de här tre län-
derna att därmed komma in i arbetet - inte tillfälligt-
vis och på särskild inbjudan, utan som en löpande del
i det normala arbetet.
Personligen har jag synpunkten att vi i ett längre
perspektiv måste överväga att utvidga Nordiska rådet
till att också omfatta Estland, Lettland och Litauen.
Övriga europeiska organ har ju fastslagit den öppna
dörrens politik. Europarådet, EU och Nato har alla
bestämt att man är beredd att bjuda in de nya demo-
kratierna från Central- och Östeuropa. Det är en
självklar förutsättning för samarbetet att man från de
demokratierna vet att denna öppna dörr finns. Slut-
målet är där; man blir en fullvärdig medlem.
Jag menar att man nu i Nordiska rådet borde dis-
kutera frågan om vi inte på samma sätt som EU och
Europarådet skulle säga: Ja, det är möjligt för Est-
land, Lettland och Litauen att också bli medlemmar i
Nordiska rådet. Jag tror att det är dags att göra det,
inte minst för att ge en rimlig bakgrund till det sam-
arbete som vi har med de baltiska länderna.
Slutligen, herr talman, vill jag poängtera att be-
tänkandet av ett mycket speciellt skäl är intressant.
Jag tror att samefrågan aldrig tidigare här i riksdagen
har belysts från ett så intressant historiskt perspektiv
som här. Jag rekommenderar därför alla som är in-
tresserade av samefrågan att läsa detta betänkande.
Tack, herr talman!