Herr talman! Agneta Brendt tog lite kortfattat upp
utskottsmajoritetens motiv till varför man inte vill
tillstyrka vårt förslag om att också Europaparlamenta-
riker ska kunna vara ledamöter av det nordiska rådet.
Det är något konstigt. Formuleringen i betänkandet är
ganska positiv till och öppen mot att europeiska frå-
gor ingår i Nordiska rådets verksamhet. Ska vi har ett
relevant nordiskt råd måste vi diskutera frågor som är
viktiga för medlemsländerna, och de har in många
fall en nordisk dimension.
Det vore logiskt med tanke på att vi nu har direkt
folkvalda Europaparlamentariker som har mandat
från sina länders befolkningar på samma sätt som vi
riksdagsledamöter har mandat från folket. Då vore det
rimligt att man inom partierna - om man så önskar -
kunde nominera en eller annan Europaparlamentari-
ker till sitt lands delegation till Nordiska rådet. Det
vore ett logiskt steg med tanke på den allt snabbare
och viktigare europeiska integrationen.
Vad det handlar om är att värna om att Nordiska
rådet är relevant i en tid med en sjudande ökning av
samarbete på många olika håll i Europa, inte minst i
Europas norra del. Det vore ett sätt att se till att Nor-
diska rådet faktiskt blir mer relevant.
Dessutom kräver en sådan här förändring inte
några stora organisatoriska förändringar. Jag kan ha
en viss förståelse för att man vill vänta ett tag innan
man tar nästa steg om det är så att organisationen är
ny. Det kan vara en klok politik, men att ta med Eu-
ropaparlamentariker ändrar ju inte organisationen.
Det innebär bara att ett och annat nytt ansikte dyker
upp, och det kan inte vara någon stor sak, särskilt som
det i alla fall dyker upp nya ansikten efter val.