Herr talman! Jag hade glädjen att närvara vid in-
vigningen av vår nya gemensamma nordiska ambas-
sadbyggnad i Berlin. När jag första gången hörde
talas om detta projekt tyckte jag att det var en spän-
nande idé och ett utmärkt sätt att marknadsföra den
nordiska samhörigheten. Vad jag däremot inte visste
var hur stort intresset var bland tyskarna för detta
projekt. Flera som vi mötte under besöket uttryckte
sin förvåning över att fem suveräna stater kunde sam-
sas inom en och samma byggnad. Det framgick gans-
ka klart att man var mycket imponerad av denna nor-
diska samverkan.
Herr talman! Vi kanske har blivit blinda för det
unika i det nordiska samarbetet och tar det för givet.
Mycket av det som i dag genomförs i Europa genom
EU genomfördes i Norden redan på 50-talet. Vi tar
det nordiska samarbetet för självklart, men om vi vill
att det ska stärkas och fortsätta att växa måste vi nog
vårda det. Vikten av det nordiska samarbetet, inte
minst som en modell för det regionala samarbetet i
övriga Europa, är mycket stor.
Av den svenska delegationens berättelse framgår
att arbetet under verksamhetsåret präglats av koncent-
ration, prioritering, uppföljning och diskussion om
visioner inför 2000-talet.
Arbetet i Nordiska rådet behöver en högre grad av
koncentration. Därför är vi nu i full färd med att utar-
beta en för hela rådet gemensam verksamhetsplan.
Budgeten för det nordiska samarbetet har under
flera år varit oförändrad, ca 700 miljoner danska
kronor. Detta ställer stora krav på förmågan att prio-
ritera och att våga förändra till förmån för nya projekt
och idéer.
När resurserna är små är det också viktigt med
uppföljning av fattade beslut så att största möjliga
nordiska nytta uppnås.
En självklar utgångspunkt såväl för Nordiska rå-
dets arbete med inomnordiska frågor som för dess
internationella kontakter är att vi samarbetar när vi
kan nå bättre resultat genom ett gemensamt agerande.
Behovet av förankring av det nordiska samarbetet i
våra nationella parlament har många varit inne på i
debatten i dag, och det kan inte nog understrykas. Här
har vi alla ett ansvar. Kanske måste vi skärpa oss lite,
var och en av oss som jobbar med de nordiska frågor-
na.
Herr talman! Vad vill vi då inför millennieskiftet?
Visionerna är många och rör sig på flera nivåer - den
nordiska, närområdesnivån, den europeiska och den
globala - och dessa går ofta in i och samverkar med
varandra. Fri rörlighet i Norden är en vision. En an-
nan rör det utvidgade säkerhetsbegreppet, som Gun
Hellsvik var inne på, dvs. den ekonomiska och soci-
ala utvecklingen i vår omvärld. Ytterligare en vision
är god miljö och bärkraftig utveckling. Som synes är
visionerna många, och gränserna mellan de olika
nivåerna är flytande. Det övergripande målet för
Nordiska rådets verksamhet bör dock fortsatt vara att
stärka det interna nordiska samarbetet, att utifrån
nordiska värderingar söka lösningar på olika problem
och att ta till vara de möjligheter som utvecklingen
erbjuder.
Under det svenska ordförandeskapet var ambitio-
nen att koncentrera ordförandeprogrammet till några
få profilfrågor: samverkan för ökad sysselsättning och
uppgiften att göra Norden och dess närområden till en
ekologiskt hållbar region. Men i tillägg till detta kom
också inomnordisk rörlighet och avveckling av
gränshinder att bli viktiga profilfrågor. Dessa frågor
har också haft och kommer fortsatt att ha hög prioritet
i Nordiska rådets arbete. Åke Gustavsson kommer
strax att utveckla detta vidare för kammaren.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag ta upp några
frågor som var aktuella under det gångna året, nämli-
gen Arena Norden och Hallå Norden.
Sedan slutet av 1995 har informationsverksamhet
med den svenska regeringens stöd bedrivits vid Arena
Norden som ett särskilt projekt i Föreningen Nordens
regi. Riksdagen har också uttalat sitt stöd för verk-
samheten vid arenan och utgått från att regeringen
möjliggör en fortsatt verksamhet i avvaktan på beslut
i Nordiska ministerrådet avseende en långsiktig lös-
ning av den nordiska informationsverksamheten.
Enligt den information som vi har fått har medel
ställts till förfogande så att Arena Norden kan fort-
sätta året ut.
Det är också, herr talman, mycket glädjande att
ministerrådet nu fattat beslut om att vi ska få ett ge-
mensamt nordiskt informationsfönster här i Stock-
holm i syfte att få till stånd en långsiktig exponering
av det nordiska samarbetet. Låt oss nu också hoppas
att denna verksamhet kan komma i gång den
1 januari. Här vill jag säga, herr talman, att det är
många partier som har medverkat i detta projekt.
Den nordiska servicetelefonen Hallå Norden är en
gratistjänst för medborgare i de nordiska länderna.
Dit kan man vända sig om man på grund av flyttning
eller pendling mellan de nordiska länderna hamnat
mellan olika regelverk. Det kan handla om flyttgods
och tullar, om skatter och avgifter, om betygsvärde-
ring och examensgiltighet, om arbetslöshetsersätt-
ning, pensioner, sjukvård och andra sociala rättighe-
ter. Syftet är att stödja den som råkat illa ut och för-
söka hitta vägar att lösa problemen. Syftet är också att
dokumentera och rapportera till ministerrådet de fall
som visar att det finns luckor i systemen för medbor-
garnas fria rörlighet i Norden. Hallå Norden är en
försöksverksamhet som jag hoppas kommer att få
fortsätta också efter detta år.
Herr talman! Gun Hellsvik var tvungen att lämna
kammaren, men jag vill ändå passa på att tacka henne
för hennes presidentskap under det år som har gått.
Som tidigare har sagts kommer vi att ha session här i
Stockholm under kommande vecka, vilket jag ser
mycket fram emot.