Fru talman! Kristdemokraterna har tillsammans med Folkpartiet liberalerna ett särskilt yttrande till detta betänkande som behandlar erkännande av folkmord på kristna grupper i det osmanska riket 1915. Jag kommer säkert att upprepa en del saker som är sagda tidigare, men det är viktigt för mig att få göra det för att markera Kristdemokraternas principiella hållning. Det är en fråga som kräver balans från vårt håll, och jag vill också ha respekt för det och förklara varför det är som det är. Vi har det särskilda yttrandet för att kunna precisera vår hållning och den process vi har i vårt eget parti.
Fru talman! Riksdagens princip och tradition i frågan om hur ett ställningstagande bör ske i den mycket känsliga och viktiga fråga om hur övergrepp och dess definition som folkmord ska behandlas är uppenbarligen svår att förstå utanför denna kammare. Om detta vittnar alla de brev jag har fått med uppmaningen om att riksdagen ska erkänna folkmordet genom beslut i kammaren och minst lika många brev om att riksdagen inte ska fatta ett sådant beslut.
Fru talman! Folkmordskonventionen antogs 1948 av FN:s generalförsamling i Paris. Därmed finns i folkrätten en definition av folkmordsbegreppet. Genom att utreda de övergrepp som begåtts och ställa dem emot definitionen av folkmord i konventionen ska internationella jurister avgöra vad som är att betrakta som ett folkmord och i domstol väcka talan för att döma till ansvar för brott.
Fru talman! Det har hela tiden varit riksdagens hållning att det ska vara internationella folkrättsjurister och forskare som ska utreda, åtala och döma om brott skett mot konventionen. Allians för Sverige, en majoritet i utskottet, har tillsammans med Socialdemokraterna haft en överenskommelse om att detta är det sätt som Sverige ska förhålla sig på till dessa mycket svåra, känsliga och omänskliga övergrepp och brott som har skett.
Frågan om folkmord i det osmanska riket 1915 har behandlats med samma princip men med den tillkommande svårigheten att det gäller ett långt historiskt skede som ska relateras till en internationell lagstiftning som tillkom långt senare.
Fru talman! Utskottet framhåller alltså att det bör vara folkrättsjurister och forskare som avgör om brott har skett mot FN-konventionen kring och efter 1948.
Det vi beslutar om i dag är ett ställningstagande till vilka institutioner som ska reda ut, ställa till svars och fälla till ansvar för folkmord. Vi anser att det ska vara en juridisk process.
Jag vill påminna reservanterna i reservation 5 att man där inte säger något om vilken princip som ska användas i kommande prövningar av övergrepp. Anser ni att det är oviktigt att markera att rättssamhällets princip om juridisk prövning ska gälla? Ska Sverige uppfatta er så att ni nu står för principen att det är politiska beslut som ska avgöra brott mot internationell lag i framtiden?
Fru talman! I själva sakfrågan, huruvida övergreppet i Osmanska riket 1915 är att betrakta som ett folkmord med dagens definition eller inte, har saken med åren utvecklats i takt med att forskarna lagt det ena beviset till det andra om vad som verkligen hände. Detta innebär att det även om ingen kan ställas till svars och fällas enligt konventionen blir alltmer angeläget att redovisa en hållning i frågan och bekräfta att det var ett folkmord.
Som stöd för senare generationer har politiska partier och andra institutioner tagit ställning för att dessa påtvingade förflyttningar och massakrer mot armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och greker som ägde rum 1915 och tiden därefter är att betrakta som ett folkmord och ge detta sitt erkännande.
Fru talman! Ett sådant ställningstagande, att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, kaldéer och pontiska greker som ett folkmord, har gjorts av Kristdemokraternas partistyrelse. Vi noterar också att det på olika håll i världen har gjorts ställningstaganden som innebär ett erkännande av att övergreppen var folkmord.
I ett underlagsmaterial från den svenska myndigheten Forum för levande historia redovisas att ett tjugotal länder har valt att beskriva övergreppen 1915 som folkmord. Vidare redovisas att representanthusets utrikesutskott i USA 2007 har antagit en resolution som fastslog att folkmord var den rätta benämningen.
Fru talman! I och med dessa ställningstaganden, om att övergreppen 1915 var folkmord, har principen om full juridisk prövning frångåtts. Man gör ett undantag från kravet på en internationell juridisk prövning på grund av det långa historiska skedet och att konventionen kom först 1948.
Då nu allt fler svenska partier ställer sig bakom detta synsätt leder det till att Sverige som nation är på väg mot ett ställningstagande, ett erkännande av folkmordet. Genom bifall till utskottets förslag i betänkandet i dag vill Kristdemokraterna se en bredare och tydligare majoritet i Sveriges riksdag som är väl värd att invänta.
Fru talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkande UU9.