Fru talman! Det känns smickrande att Hans Linde har ett så stort intresse för Folkpartiets interna processer. Om han hade följt med lite grann beträffande hur vi röstat i kammaren hade han sett att Folkpartiet som parti inte har röstat för att Sveriges riksdag ska erkänna ett folkmord.
Vi är dock oerhört tydliga. Vi är tydliga i vårt särskilda yttrande. Utskottsmajoriteten är tydlig. Det som skedde 1915 är enligt ledande forskare i internationell rätt att betrakta som ett folkmord. Jag står bakom den internationella forskningens syn.
Varför vill vi inte rösta om det i Sveriges riksdag? Jo, därför att det inte är så vi bygger upp internationell rätt och folkrätt. Det har hänt någonting spännande de senaste tio, tjugo åren, egentligen sedan murens fall, sedan ni, Hans Linde, slutade skicka hyllningstelegram till kommunistiska diktaturer på andra sidan järnridån. Vi har gått från en folkrätt för stater till en folkrätt för individer. Vi har gått från en folkrätt som gällde staters rätt till en folkrätt där brott mot mänskligheten - folkmord är ett sådant brott - kan föras upp i internationella domstolar och landa i att vi kan ställa människor till svars för vad de gjort även inom sitt eget territorium.
Det är en mycket spännande utveckling. Vi vill driva på den utvecklingen. Vi vill använda viljan att få EU-medlemskap. Ni råkar vara emot Europeiska unionen, men vi tror att det faktum att länder vill komma med i Europeiska unionen är ett av de bästa verktygen. Det har vi sett tidigare när länder kommit med i unionen. Det handlar om att bygga upp rättsstater, demokratier, respekt för mänskliga rättigheter. Vi ska vara glasklara mot Turkiet med att en del i deras hemläxa, deras arbete, är att erkänna vad som skett historiskt, ta itu med det och be de efterlevande om ursäkt. Det är dock inte en fråga för Sveriges riksdag.
Nu diskuterar vi Mellanöstern, och Hans Linde är utrikespolitisk talesman. Jag är rätt intresserad av det som jag tog upp i mitt anförande; jag trodde att det var därför Hans Linde begärde replik. Vad tror Hans Linde hade hänt med Sveriges möjligheter att påverka fredsprocessen Israel-Palestina ifall Lars Ohly varit statsråd när han gick omkring med en palestinasjal där Israel var utraderat från världskartan? Hade det ökat eller minskat våra möjligheter att bidra till fred i regionen?