Herr talman! Sedan jag blev invald i miljö- och jordbruksutskottet har jag fått väldigt många mejl från människor som är besvikna över rovdjurspolitiken. En del är besvikna för att de inte tycker att vi ska ha några rovdjur över huvud taget eller i alla fall inga vargar. Men de flesta mejl som jag får är från människor som tycker att det skjuts vargar alldeles för lättvindigt i dag. Jag kan tänka mig att det är en viss selektion när det gäller vem de väljer att skicka mejlen, så vi ska inte se det som ett statistiskt urval, men faktum kvarstår: Många människor tycker att det är någonting som inte riktigt funkar.
Till exempel när den genetiskt värdefulla Kynnatiken sköts häromsistens orsakade det en fullkomlig storm i min mejlskörd. Av och till är det människor som hör av sig och tycker att man ser exempel på att skyddsjakten inte längre ses som en absolut sista utväg när man inte hittar andra lösningar. De lyfter fram exempel där man tycker att det skulle kunna gå att komma undan med stängsling för att skydda fåren. Det kan också handla om att det kanske inte är så konstigt om en hund med ett riskfyllt beteende råkar illa ut.
Här kanske man skulle kunna ha bättre förebyggande åtgärder. Nu senast var det tre vargar som sköts i Dalarna, varav en dräktig tik. Det var också någonting som gav utslag i min mejlskörd.
Bara för att få en bild skulle jag därför vilja fråga Anita Brodén hur mejlskörden ser ut på andra sidan. Får ni också de här signalerna? Tycker ni att skyddsjakten fungerar som det är tänkt, eller ser ni några problem?