Herr talman! Detta är vår sista granskningsdebatt under denna mandatperiod. Detta är mitt elfte riksmöte i konstitutionsutskottet. Man kan säga att det intressanta med konstitutionsutskottet är inte bara sekretesslagstiftningens alla vindlingar utan kanske främst att man får en sådan god överblick över väldigt många olika samhällsområden just genom granskningsarbetet.
Det kan ibland kännas lite tungt och tråkigt. Men i efterhand har man samlat på sig en kunskap som kan vara värdefull i andra sammanhang.
Herr talman! Jag har ingen fallenhet för att vara särskilt nostalgisk, men det känns lite vemodigt i dag, även om vi visserligen har en debatt kvar i ett annat ärende. Konstitutionsutskottet kommer att få ett helt annat utseende under nästa mandatperiod eftersom ett stort antal av dess ledamöter har valt att inte kandidera till riksdagen. Jag brukar i partiarbetet ofta säga att det är väldigt viktigt när man arbetar att jobba med tydlighet, kontinuitet och konsekvens. Just när det gäller utskottets arbete framöver kan det uppträda vissa brister när det gäller kontinuiteten. Det är med ett visst vemod som jag konstaterar att ett antal ledamöter försvinner. Jag vill i detta sammanhang tacka för gott samarbete och ett bra kamratskap.
Under någon av utfrågningarna kallade ordföranden mig för KU:s fossil. Men han glömde kanske bort att det fanns några ledamöter som har suttit längre än vad jag har gjort, nämligen hans partibroder Nils Fredrik Aurelius, Barbro Hietala Nordlund och Pär Axel Sahlberg.
Och det är som sagt var lite bekymmersamt att kontinuiteten inte blir så bra framöver. Vi får hoppas att vi som ändå kandiderar får återkomma till utskottet, så att det åtminstone finns en viss kontinuitet i sammanhanget.
Herr talman! Vi har haft fyra granskningsbetänkanden under detta riksmöte, och det har varit väldigt tufft. Man sade till mig i samband med tsunamigranskningen att det var intressant att få vara med om detta historiska arbete. Men många gånger kände man som mästaren: Gånge denna kalk ifrån mig. Det var nämligen ett oerhört tufft och tungt arbete. Men när man väl har gått igenom det är man glad för att man har varit med om det. Det var likadant med konventsarbetet tidigare. Det var oerhört tungt och jobbigt. Men när man väl har gått igenom det har man samlat på sig en massa kunskaper som man sedan har glädje av.
Herr talman! I förhållande till betänkandet om tsunamin är detta granskningsbetänkande nästan en västanfläkt i sammanhanget. Som tidigare talare har varit inne på är det inte några större meningsskiljaktigheter på de olika områdena. Jag vill ta upp några få punkter i mitt inlägg här.
Det handlar först och främst om propositionsavlämnandet. Vi har tidigare kritiserat att regeringen ägnar sig åt anhopning av propositioner på våren. I fråga om detta upprepar utskottet sin kritik av att regeringen inte sköter detta på ett bra sätt. Vi säger att det är uppenbart att de åtgärder som regeringen har vidtagit inte har varit verkningsfulla. Det är en ganska skarp kritik. Vi utgår från att regeringen tar initiativ för att undvika denna typ av anhopningar som har varit. Jag vet inte om jag någon gång under min tid i riksdagen har varit med om en sådan stor anhopning av propositioner under en så kort tid som vi fick uppleva i år.
Vi har ett ärende om subarktisk förmåga. Det kanske många tycker inte är ett särskilt viktigt ärende. Men det visar också en känslighet hos regeringen. När dessa frågeställningar togs upp visade det sig att man inte tog med detta i regleringsbrevet. Men det väcktes en interpellation. Och samma dag som interpellationen besvarades lämnade regeringen en ändring av regleringsbrevet där man tog upp just frågan om subarktisk förmåga. Man skärpte till det ytterligare i samband med att KU begärde in handlingar i december 2005 om detta. Det nya regleringsbrevet för 2006 blev då väldigt tydligt på denna punkt. Det finns alltså en känslighet för vad KU gör och hur man hanterar de olika ärendena.
Frågan om återhållsamhet i uttalande om brottsmisstänkta har ordföranden redan tagit upp, så det säger jag inte något mer om.
Vi ställer ju krav på att regeringen lämnar korrekta uppgifter till riksdagen. Det uppstod en del konstigheter när det gäller den så kallade Hebypropositionen där det hävdades att det fanns en överenskommelse mellan de båda landstingen om hur man skulle hantera flyttningen av Heby till Uppsala län. Det byggde på att landshövdingarna hade lämnat denna uppgift, men formellt sett fanns det inte någon sådan överenskommelse mellan de båda landstingen. Den kom till stånd senare.
Vi betonar att de uppgifter som lämnas till riksdagen i form av propositioner ska vara korrekta.
Vi tar också upp frågan om nationell samordnare och vilken status och ställning en sådan har. Utskottet noterar att den typen av funktioner bör vara väl definierade.
Herr talman! Jag ska också säga något om näringsminister Östros uttalande om Svenskt Näringsliv och de statliga bolagen. Det var ett tidningsuttalande. Det var inte särskilt tydligt. Vi vet alla att vi kan bli felciterade. Innebörden var att det skulle kunna uppfattas som ett indirekt hot mot Svenskt Näringsliv att om man inte gör som vi vill kommer vi att se till att de statliga bolagen lämnar Svenskt Näringsliv. Där betonar vi att statsråden måste vara försiktiga när de gör uttalanden som rör myndighetsutövning mot enskild och tillämpning av lag i sammanhanget.