Fru talman! Det må tyckas vara en märklig debatt som vi för här i Sveriges riksdag i dag, men vad det handlar om är att försöka reparera en del av den skada som vänsterregeringen har tillfogat den svenska välfärden.
Det var med stor förvåning som inte bara jag utan hundratusentals av dem som arbetar i den svenska välfärden lyssnade på den nytillträdde sjukvårdsministern, och även på vice ordföranden i socialskottet, när de kort efter att de tillträtt efter valet fick frågan om vad som var den stora utmaningen för svensk välfärd. Vad var de stora problemen?
Jag kunde ha räknat upp ett stort antal problem där det finns riktiga utmaningar att ta itu med. Men vad var det som de ledande företrädarna pekade ut? Jo, det största hotet mot den svenska välfärden och det svenska välfärdssystemet var att det fanns privata företag.
Den överenskommelse som S, V och MP träffade för snart sex månader sedan har orsakat stor skada, inte minst bland de småföretag som erbjuder primärvård, äldreomsorg, hem för vård och boende och en rad andra viktiga välfärdstjänster. Överenskommelsen gick ut på att alla de 10 000 företag som arbetar inom välfärdssektorn inte ska få fortsätta och inte är välkomna. Det beror inte på att äldre, patienter eller funktionshindrade är missnöjda med vad som erbjuds. Det är tvärtom. De privata vårdgivarna och de privata företagen inom välfärden är de som regelmässigt får de högsta betygen från brukarna. Det beror inte heller på att den kvalitet som vårdgivarna erbjuder är undermålig. Även här klarar sig de privata vårdgivarna och de privata välfärdsföretagen bra. Det beror inte heller på att personalen är missnöjd. Den enda anledningen är att driftsformen handlar om ett aktiebolag. Det är förhatligt för hela vänstersidan att det kan finnas företag som går med vinst - inte kommunala förvaltningar eller landstingsförvaltningar som ständigt går back.
Signalen från de styrande på vänstersidan hade omedelbar effekt. Många småföretagare som hade pantsatt den egna villan för att kunna starta ett företag blev oroliga. Ett antal småföretag vittnade om att det inte längre var möjligt att få banklån för investeringar. Det fanns en stark oro bland de anställda som inte visste om de skulle få behålla sina jobb. Det fanns många frågor från patienter, elever, äldre och handikappade om vad som var på väg att hända.
Omedelbart skulle en proposition läggas fram om att avskaffa vårdval i Sverige. Det är den lagstiftning som ger alla invånare i hela landet rätt att välja primärvård. Övriga dråpslag mot en viktig del av den svenska välfärden skulle utredas innan de kunde verkställas.
I dag har direktiven till utredningen presenterats. Trots att företrädare för Vänstern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna före valet bedyrade att de som har personlig assistans över huvud taget inte skulle beröras kom i dag helt andra besked. Drygt 50 procent av de assistansberättigade har valt ett aktiebolag som assistansutförare. I dag kom chockbeskedet för de tusentals assistansberättigade att de har gjort ett felaktigt val. Även inom området personlig assistans ska aktiebolagen drivas bort av en enda anledning, nämligen att de kan tänkas gå med överskott.
Fru talman! Vad gäller den andra delen, att avskaffa det fria vårdvalet i primärvården, vet alla som har följt den politiska processen och debatten i dag vad som har hänt. Sjukvårdsministerns proposition om att avskaffa vårdval i Sverige har gått till den politiska historien som ett hafsverk av sällan skådade dimensioner. De få remissinstanser som fick chansen sågade fullkomligt förslaget. Regeringen vägrade, i strid med regeringsformen, att låta Lagrådet granska sjukvårdsministerns första proposition. När vi i socialutskottet lät Lagrådet granska ministerns alster blev domen hård. Lagrådet ansåg att av det anförda följer att beredningen av lagförslaget inte är godtagbar och att regeringsformens beredningskrav således inte är uppfyllt. Det remitterade förslaget kunde därför inte ligga till grund för lagstiftning. Vidare förde Lagrådet fram omfattande kritik av mer lagteknisk natur.
Sammanfattningsvis kan man säga att sjukvårdsministern slarvat, vilket fick till konsekvens att regeringen i en skrivelse fick begära att riksdagen skulle skicka tillbaka propositionen. I regeringens skrivelse framgick också att regeringen tänkte återkomma med ett nytt förslag som skulle innebära att alla i Sverige inte längre skulle ha rätt att välja primärvård.
Det förslaget, fru talman, leder inte till något annat än att klyftorna i Sverige ökar. Det skulle inte få så stora konsekvenser i Stockholm, även om alla vänsterdebattörer så gärna tar exempel från Serafen, Östermalm och ända upp till Hallstavik. Där skulle det inte bli så stora konsekvenser. Konsekvenserna skulle komma i Dalarna, i Jämtland, sannolikt även i både Norrbotten och Västerbotten. Där vänsterpartierna sitter vid makten tar man gärna chansen att flytta makten från människor hemma vid köksbordet tillbaka till landstingspolitikernas sammanträdesbord.
Det är därför dagens debatt och beslut är så viktiga. Riksdagen har nu möjligheten att stilla en del av den oro som patienter och personal känner. Vid dagens votering kan vi sätta punkt för försöket från vänsterpartierna att försämra den svenska primärvården. Den första socialistiska attacken mot svensk välfärd kan avvärjas.
När riksdagen i dag har fattat sitt beslut utgår jag från att sjukvårdsministern klart och tydligt deklarerar att han tänker acceptera riksdagens beslut och inte återkomma med ett nytt förslag. Allt annat är för Centerpartiet helt oacceptabelt.
Om sjukvårdsministern återkommer med en ny proposition i strid med riksdagens majoritet kommer det att föranleda inte en utan sannolikt flera anmälningar till konstitutionsutskottet. Med den praxis som S, V och MP sjösatte i februari 2012 kan det också i det läget bli aktuellt med misstroendeförklaring mot enskilt statsråd. De tre partierna deklarerade då att det faktum att ett enskilt statsråd agerar tvärtemot ett tillkännagivande från riksdagen bör leda till ett riktat misstroende mot enskilt statsråd.
Jag utgår därför, fru talman, från att sjukvårdsministern efter riksdagens beslut klargör att han inte avser att återkomma med förslag som hotar primärvården i delar av landet.
Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)