Fru talman! Det är med stor tillfredsställelse som
jag noterar att det finns ett så brett intresse för folk-
bildningen i riksdagen från flera olika partier. Jag
menar att den tillhör vår demokratiska infrastruktur
och är av yttersta vikt för att utveckla vårt samhälle i
demokratisk väg. Med den tradition som vi har, som i
ett internationellt perspektiv är väldigt stark, och med
de aktiviteter som finns, där en förnyad folkbildning
också, som det visar sig på många håll i landet, lyckas
attrahera väldigt många människor och deras enga-
gemang och aktivitet, är den en mycket stor tillgång
för oss, dels för människors egen utveckling, dels för
samhällets totala utveckling.
Det är riktigt, som Birgitta Sellén säger, att stu-
diecirkeln firar 100 år och har icke förlorat i aktualitet
under den tiden. Snarare är det så, som jag tror att
också Willy Söderdahl var inne på, att i takt med att
kunskapskraven ökar i vårt samhälle är folkbildning-
ens pedagogiska tradition ett oerhört viktigt redskap i
att attrahera och rekrytera människor att börja gå
kunskapsvägen. Det är viktigt i många olika sam-
manhang.
De erfarenheter vi har från Kunskapslyftet är att
de gånger folkbildningen har kunnat vara med och
aktiverat sig har det visat sig fungera väldigt väl i
fråga om att attrahera och locka de grupper som har
allra längst att gå för att komma tillbaka till utbild-
ning.
Jag ser också ett antal nya utmaningar för folk-
bildningen som är strategiskt viktiga. Det är t.ex. att
fortsätta med rekryteringsarbetet. Vi går bl.a. in när
det gäller vuxenutbildningen i ett läge där det lokala
engagemanget blir allt viktigare för att rekrytera nya
grupper till utbildning.
Jag ser att det är av största vikt att kommunerna i
den fortsatta permanenta satsningen på Kunskapslyf-
tet samverkar tätt med folkbildningsorganisationerna
och andra folkrörelser för att nå de människor som är
i störst behov av utbildning. Rekryteringsbidraget kan
spela en väldigt stor roll där.
Folkbildningen har också en stor utmaning i att
utnyttja den nya tekniken. Vi gör stora satsningar på
distansutbildning inom högskolan med ett nytt nät-
universitet. Hur ser folkbildningens möjligheter att
använda distanstekniken ut? Hur kan vi utveckla
studiecirkeln också den vägen, så att vi också kan
locka och attrahera grupper som har väldigt svårt att
hinna med den traditionella formen av studiecirkel?
Jag ser också folkbildningen som en väldigt in-
tressant samarbetspartner för engagerade högskolor i
framtiden, när vi har infört den nya vägen in på hög-
skolan - collegeutbildningen, där folkbildning kan
samverka med högskola för att bygga en bro till hög-
re utbildning. Jag tror att folkbildning kan spela en
väldigt viktig roll och bidra till brobygget, som be-
hövs om vi ska kunna locka och attrahera fler att läsa
allt längre utbildningar.
För att stimulera folkbildningsrörelsen att själv
beskriva hur den ser på framtiden, som ett underlag
för diskussionen om framtida satsningar, kommer vi
att fatta ett regeringsbeslut och se till att Folkbild-
ningsrådet får resurser för att skapa en folkbildning-
ens framsyn. Motsvarigheten har vi haft inom det
tekniska området - teknisk framsyn. Näringsliv, fors-
kare och högskolor deltog i ett arbete för att beskriva
hur den tekniska utvecklingen ser ut på längre sikt.
Jag vill se motsvarande arbete inom folkbildningen,
så att vi får fram visioner och bra underlag för att
diskutera framtidssatsningarna.
Det är klart att det finns många svåra utmaningar
för folkbildningen. En är att dess enda stadiga vän
under de senaste åren har varit staten, som har givit
ett starkt permanent stöd. Alltfler kortsiktiga stöd
ställer till det en del för folkbildningens framtidspla-
nering.