Fru talman! Det är bra att utbildningsministern ser
många möjligheter, för det gör även vi andra. Den
nya tekniken tror också jag är väldigt bra just för
folkbildningen i framtiden.
Folkhälsan hörde jag ingenting om i detta inlägg
heller. Inom folkhälsoområdet är studiecirkeln en
oomtvistad och väl fungerande metod för att aktivera
människor. I måndags lyssnade jag på radion till hur
man lyfte fram denna fråga. Alla är vi väl medvetna
om den enormt stora sjukskrivningssiffra vi har i dag
och att den ökar oroväckande. Under februari ökade
den med 20 %, vilket innebär att 118 000 personer är
sjukskrivna. De flesta är förhoppningsvis korttids-
sjukskrivna, men vi vet också att många är sjukskriv-
na långa tider och väntar på rehabilitering.
Vad har då detta med fortbildning att göra? Jo, fru
talman, genom att gå i en studiecirkel får man annat
att tänka på. Det är positivt för ohälsan. Speciellt bra
är hantverkscirklarna. När man jobbar med exempel-
vis lera måste man fatta en massa beslut. Vilken form
ska det ha? Vilken färg ska det ha? Hur stort ska det
vara, osv.? Det gör att man får tankarna på annat än
hur man mår, och sjukdomen kanske förträngs.
Kanhända kommer också den sjukskrivna till in-
sikt om att han eller hon ska skaffa sig ett annat yrke
eller komplettera sin utbildning. Ett exempel på det är
Efva Attling. Hon har startat en ny karriär. Hon gick
en studiecirkel i silversmide. Jag kan tänka mig att
hon tjänar mer på det i dag än på sin sång.
I dag utbildar sig hantverkspedagoger för att hjäl-
pa folk som har drabbats av ohälsa genom att t.ex.
leda studiecirklar.
Beträffande folkhälsan och motionens positiva in-
verkan på kroppen är det viktigt att det finns bra leda-
re inom idrottsrörelsen. Jag kan inte undgå att ta upp
det i detta sammanhang. På senare tid har vi kunnat
läsa väldigt oroande rapporter om att det är svårt att
få fram ledare inom idrotten. Det kan finnas flera
olika anledningar till det. För några år sedan frystes
anslagen till studieverksamheten. Något som drabba-
des var idrottsrörelsens studieförbund SISU. Det var
ett nytt förbund som inte hade hunnit upparbeta nå-
gon stor verksamhet, vilket påverkade dess anslag på
ett negativt sätt. Frysta anslag innebar naturligtvis
färre studiecirklar. Det har lett till att man i dag inte
kan ge lika många ledarutbildningar. Jag är alltså
starkt oroad när det gäller framtiden på detta område,
och jag är intresserad av att veta hur ministern ser på
den frågan.
Jag hörde ingenting om det problem som både
Willy Söderdahl och jag har lyft fram, dvs. samtalen
med kommun- och landstingsförbunden. Det bör vara
möjligt att föra ett resonemang. Nog skulle det få stor
betydelse för kvaliteten om de avsatte pengar till
folkbildningen i framtiden.