Fru talman! Jag tänkte börja med den fråga som
bl.a. Lena Ek har tagit upp om granskningen av av-
vägningen mellan barnkonventionen och utlänning-
slagen.
Vi har haft en arbetsgrupp som har arbetat med en
utvärdering. En rapport lades fram den 14 juli i år.
Man konstaterar i utvärderingen att portalparagrafen
har haft stor betydelse i handläggningen av ärenden
som rör barn. Med hjälp av portalparagrafen har bar-
nen getts ökad uppmärksamhet, bl.a. av deras behov
vid utredningar av asylärenden och i överväganden
vid beslutsfattandet. Genom den kompetenshöjning
som många av handläggarna har genomgått finns det
ett mer aktivt förhållningssätt i ärenden där barn be-
rörs. I besluten redovisar både Invandrarverket och
Utlänningsnämnden hur avvägningen mot barnkon-
ventionen har gått till, dvs. avvägningen mellan bar-
nets bästa och den lagstiftning vi har på flyktingom-
rådet.
Sedan finns det särskilt tillsatta samordningsfunk-
tioner på Invandrarverket och Utlänningsnämnden,
dvs. en särskilt barnansvarig vid respektive myndig-
het.
Vad har portalparagrafen sedan betytt för själva
beslutsfattandet? Av utvärderingen framgår att sär-
skilt två ärendetyper kan uppmärksammas. Det gäller
bl.a. barn med en viss släktanknytning till Sverige
men också med en kombination av lång vistelsetid
och ett mått av humanitära skäl. Det är de samman-
tagna skälen som numera i större utsträckning leder
till att barn beviljas uppehållstillstånd. Den andra
ärendetypen gäller barn som har fått anknytning till
Sverige på grund av lång vistelsetid, och de familjer-
na beviljas i dag i högre utsträckning uppehållstill-
stånd.
När lagen trädde i kraft 1997 blev det en kraftig
ökning mellan åren 1996 och 1997 för barnfamiljer
som fick permanent uppehållstillstånd av humanitära
skäl. Det har gett en annan positiv effekt som flera av
er har varit inne på, nämligen situationen för gömda
barn. Frivilligorganisationerna uppger i den rapport
som Socialstyrelsen och Invandrarverket har gjort att
antalet gömda barn i dag ligger på ungefär 150. Vi
vet att tvånget att gömma sig är oerhört tragiskt för
alla inblandade. Därför är det viktigt att fortsätta att
arbeta på att få ned siffran ytterligare.
Det finns ett mål med väntetiderna, nämligen sex
månader. Invandrarverket och Utlänningsnämnden
kommer - om budgetförslaget antas - att få ytterliga-
re medel nästa år. Det är en viktig åtgärd.
Låt mig till sist kommentera frågan om amnesti.
Jag tror att vi måste inse att försöka att lösa problemet
med familjer som gömmer sig genom att bevilja am-
nesti inte fungerar.
Vi har dragit erfarenheter från sådana beslut som
har fattats tidigare, och de har lett till att ännu fler
barnfamiljer har gömt sig. Vi vet att det innebär oer-
hört stora svårigheter för barnen. Men genom en
positiv dialog, som nu pågår med de asylsökande och
med flyktingorganisationerna, har vi lyckats få ned
antalet gömda barn, som jag var inne på förut. Vi får
inte avbryta den här positiva trenden. Att införa am-
nesti är tyvärr ett kortsiktigt tänkande. Det måste
faktiskt vara tydlighet och säkerhet som präglar vår
flyktingpolitik.