Herr talman! Den glädjande utvecklingen är att antalet barn som lever i utsatta miljöer har tryckts tillbaka sedan mitten av 1990-talet och framåt, både under socialdemokratiska regeringar och under alliansregeringen. Det finns ett undantag med finanskrisen, men i övrigt är utvecklingen mycket tydlig.
Vi kan notera omfattande problem med fattigdom och barn i stora delar av världen. Vi bör vara försiktigare när vi beskriver vårt Sverige.
Det gör inte att vi inte skulle ha barn som sitter trångt. Det var därför jag nämnde att vi har genomfört två förändringar. Vi har ökat flerbarnstillägget. Det är inte kopplat till arbetslinjen. Vi kommer även att genomföra en ökning av barndelen i bostadsbidragen.
Jag efterlyste andra förslag, förutom det vanliga: att framställa sig som att ha god vilja och vilja ge allt till alla. Vilka är förslagen? Vad är svaret på hur-frågan, Gustav Fridolin? Med vem ska du genomföra den politiken? Hur ser de förslagen ut? Annars vet vi vad alternativet är: tillbaka till stora bidragssystem som osynliggör stora grupper av människor.
(Applåder)