Herr talman! Jag tycker att Gustav Fridolin tar upp något viktigt i beskrivningarna av den omställning som sker av Sverige. Vi har på två generationer gått från att huvudsakligen ha sysselsättning i jordbruket, över industriproduktion och in i det privata tjänstesamhället som i dag sysselsätter över 80 procent av den svenska arbetskraften.
Syftet med vår politik är att stödja denna omställning, att skapa anställningsbarhet för människor givet den snabba omvandling av arbetslivet som sker. Vi talar om kanske 300 000-500 000 nya jobb varje år. Det gäller att de nya jobben är fler än de jobb som försvinner, och det gäller att förstå att det är så samhällsutvecklingen ser ut.
Gustav Fridolin förknippar i sitt anförande nära nog allt detta med grön omställning. Jag skulle vilja säga att det är
ett
svar men inte det enda svaret. Det finns en lång rad andra jobb. Möjligen kan man säga att varje privat tjänstejobb som ersätter industriproduktion öppnar en möjlighet till en mer framgångsrik klimatpolitik. Det är bara det att frågan är var produktionen då i stället landar. Därför behöver man globala svar på klimatutmaningen.
Vi och Miljöpartiet har ingått en asyl- och migrationspolitisk överenskommelse som byggde vidare på den överenskommelse och samsyn som vi redan hade kring arbetskraftsinvandringen. Jag är väldigt stolt över de överenskommelserna. Vi kan ingå den typen av överenskommelser bara med Miljöpartiet i den här riksdagen. Vi bejakar så att säga att människor vill komma till Sverige och arbeta, och vi vill ha god ordning i förutsättningarna för asyl- och migrationspolitiken.
Det är lite större än att bara träffa en överenskommelse i en enskild fråga. Det är nämligen det enda området där riksdagens främlingsfientliga parti söker inflytande. Det här är inte bara ett sätt att öppna Sverige mot omvärlden utan också ett sätt att stänga dörren gentemot de främlingsfientliga i riksdagen. Om man har gjort det - det är nämligen det enda inflytande de vill ha - har man ett gemensamt ansvar för att i övrigt säkerställa att de inte får något inflytande. Det är därför jag i dag har ställt frågor om det finanspolitiska ramverket - det möjliggör nämligen detta. Därför är Jimmie Åkessons artikel i dag viktig.
Min fråga till Gustav Fridolin är: Står Miljöpartiet fortsatt bakom grunderna för det svenska finanspolitiska ramverket?