Herr talman! Vilken är utmaningen för Sverige? Jo, den är att alla ska kunna få jobb efter egen förmåga. Vi är nu tillbaka i sysselsättningstal som vi hade i Sverige före den allvarliga finanskrisen. Där avviker Sverige kraftigt från andra länder, som snarare kämpar med fortsatt ökad arbetslöshet.
Det gör att vi nu når fram till delar av befolkningen som inte alltid har haft den perfekta utbildningsbakgrunden och de djupaste av erfarenheter och som inte är de attraktivaste valen för arbetsgivare. Där står vi med utmaningar för arbetsmarknadspolitiken.
Var är åtgärderna? Ja, flera år av förändringar och utbyggnad av en aktiv arbetsmarknadspolitik har gällt sedan 2006. Det är därför vi har förändrat Arbetsförmedlingen och sagt att alla de mål de haft ska bytas mot att de bara ska förmedla jobb. Det är därför vi har sagt att de tillsammans med andra, individuella coacher och andra aktörer, ska kunna arbeta för att komma närmare den svenska arbetsmarknaden. Det är därför vi bygger ut och har nivåer och volymer på det svenska reguljära utbildningssystemet som vi inte har sett tidigare. Det är därför vi återinför speciallärare och stärker kvaliteten i den svenska skolan. Det var också därför vi under en svår finanskris tillförde resurser till kommun- och landstingssektorn. Det gjorde att neddragningarna blev små, framför allt om man jämför med 90-talskrisen. Nu ser vi i våra prognoser en växande kommunfinansierad sysselsättning.
Vi har inte sagt att vi är nöjda med detta. Stora skolreformer väntar i år. Problemet är att det tar så lång tid innan de får sin fulla verkan. Men det förmodligen enskilt viktigaste vi långsiktigt kan göra för Sverige är det Jan Björklund nu förbereder för att öka kunskapskraven, öka förväntningarna och skapa större förutsättningar för varje barn och varje ungdom att komma mer till sin rätt i den svenska skolan.
Allt detta är några av våra svar för ett Sverige på väg mot ökad sysselsättning. Jag beklagar om Sverigedemokraterna tycker att det är fel väg för Sverige.
(Applåder)