Herr talman! I justitieministerns svar står det: ''En
kriminalisering av innehav av barnpornografi skulle
således kräva grundlagsändringar som skulle
innebära väsentliga avsteg från sedan länge
tillämpade tryckfrihetsrättsliga principer.''
Jag förstår den här problematiken som
justitieministern tar upp med olika mål och att man
vill nå bra resultat på olika sätt. Men jag är också
alldeles övertygad om att det skall gå att kombinera
en ändring i tryckfrihetsförordningen och samtidigt
fatta beslut om en kriminalisering om innehav av
barnpornografi. Det gemsamma målet måste ju
vara att vi lyckas i bägge fallen.
Det finns inget legitimt led i någon del av
hanteringen av barnpornografiska bilder och
skrifter. De här bilderna utgör grova övergrepp mot
barnen, såväl när bilden kommer till, som vid
spridningen och vid användandet av dem.
Om det blir så illa --- jag hoppas inte det -- att vi
inte får en lagstiftning i fråga om kriminalisering av
innehav av barnpornografi, skulle jag vilja svänga
på frågeställningen och fråga: Hur skall vi
egentligen kunna motivera att det är tillåtet att ha
barnpornografi? Kan man i tryckfrihetens namn
låta förnedringen och det sexuella utnyttjandet av
barn få fortsätta? Är målsättningen med lagen att
skydda barnen, eller pedofilerna och andra som
använder dessa bilder? Jag skulle vilja ha svar på de
frågorna.