Herr talman! Om svenska folket skulle lyssna på
denna debatt - det skulle jag önska att det gjorde -
tror jag inte att det skulle förstå ett skvatt, eftersom
det väl rimligen inte är någon skillnad mellan att höja
de fattiga folkens levnadsnivå och att utrota fattigdo-
men. Det är det övergripande målet. Det är det som
gäller. Något annat har aldrig gällt. Enprocentsmålet
är bara en teknik för att nå det målet.
Bertil Persson använder nu samma språkbruk som
Ingrid Näslund när han påstår att vi övergav det må-
let. Vi har inte övergett det målet. Anledningen till att
vi har sänkt biståndet är väl ganska känd. Bertil Pers-
son är ju en av orsakerna till att vi tvingades göra det.
Jag säger inte att vi inte har någon egen skuld till den
ekonomiska utvecklingen. Det har vi naturligtvis.
Men Bertil Persson skall nog akta sig för att diskutera
för mycket kring detta, eftersom han i fråga om detta
sitter i glashus. Om jag hade haft en chans att vara
inne i detta glashus under perioden 1991-1994 tror
jag nog inte att det var Bertil Perssons parti som slogs
för att man skulle nå denna enprocentsnivå som vi
under alla år har lagt grunden för.