Fru talman! Vi har här utrikesutskottets betänkan-
de 1999/2000: UU3 om kryptografi. Jag ställer mig
naturligtvis bakom huvuddelen av texten i betänkan-
det, de delar där vi socialdemokrater finns med i
majoritetsskrivningarna. Men det finns också två
reservationer som vi inte har sett lika positivt på. Det
är naturligtvis reservationerna 1 och 2. Sedan har vi
också från socialdemokraternas sida en reservation
tillsammans med Miljöpartiet. Det som står i den är
också vår linje här i dag.
Jag tycker över huvud taget att det här betänkan-
det andas en ödmjukhet inför frågans komplexitet.
Det har den lyhördhet som man måste ha i en fråga
där utvecklingen har skett så fort och även kommer
att göra det i fortsättningen. Osäkerheten består inte i
om det kommer att ske några förändringar på krypte-
ringsområdet. Den består i att vi inte fullt ut kan veta
hur de här förändringarna kommer att utveckla sig.
Det handlar om i vilken omfattning vi kommer att
behöva vidta ytterligare åtgärder framöver - om vi
över huvud taget kommer att behöva göra det.
Jag vill gå tillbaka lite och peka på att jag 1997
ställde en fråga till försvarsministern angående kryp-
teringsnycklar. Man hade då i september samma år
kunnat läsa följande information i tidningen Network
Security: Netscape is one of the six companies gran-
ted export license for software with 128 bits encryp-
tion. These companies have agreed to deposit the
keys to encrypted communication in an account as-
semble to the government.
Den här uppgiften, som nu kom ut i offentlighe-
ten, ansåg jag att man borde ta till vara - särskilt som
informationen även framkom till oss på annat sätt och
hade bäring för den dagliga verksamheten bland oss
ledamöter när vi använde våra datorer och skulle
säkra vår information. Marianne Andersson har också
nämnt den frågan här i sitt anförande.
Senare har jag tagit upp krypteringsfrågorna ur
olika synvinklar i såväl anföranden som motioner.
När behovet var stort av att lyfta krypteringsfrågan
för att kunna forma en modern politik på området,
samt inte minst för att sprida information kring kryp-
teringen och nödvändigheten av att använda krypte-
ring i många sammanhang, var jag ensam här i riks-
dagen om att lyfta fram frågan.
I dag är inte kryptering längre något som handhas
av och identifieras med enbart försvaret och UD. En
stor del av krypteringsprodukterna är utan hinder för
export. Då sätts krypteringen i fokus av flertalet par-
tier. Man kan undrande ställa sig frågan varför, men
jag väntar mig inte några bekännelser på den punkten
här i dag.
Inspektionen för strategiska produkter, ISP, har
infört möjligheten för företag att åberopa ett generellt
exporttillstånd och därmed utan föregående ansökan
och prövning kunna exportera vissa kryptoprodukter,
s.k. massmarknadsprodukter, till en rad länder. ISP
undersöker därutöver möjligheten till ytterligare för-
ändring. Det är något som jag välkomnar och som är
en del av den tekniska utvecklingen.
Efter gjorda regelförändringar med anpassning till
dagens situation har jag upplevt att näringslivet är
nöjt. Jag möts inte av några klagomål. Jag får inga
brev och telefonsamtal längre som tyder på att det här
är ett bekymmer. Man har fått sina huvudsakliga
önskemål tillgodosedda. Det finns också en medve-
tenhet på näringslivssidan om att det liggande försla-
get från borgerligheten skulle kunna göra Sverige
mindre trovärdigt som mottagare av känslig teknolo-
gi.
Vi har ju tidigare erfarenhet av att det finns partier
som visat ansvar i säkerhetspolitiska frågor. Då tän-
ker jag framför allt på Moderaterna och Centerpartiet.
Nu har jag dock rört ihop mina handlingar. Jag
ska fortsätta.
Vi har i bred bemärkelse ett behov av att säkra
den egna tillgången till utländsk högteknologi på ett
sätt som innebär en balanserad avvägning gentemot
säkerhetspolitiska intressen. Men självfallet finns
undantag. Det finns ju en och annan s.k. kryptoakti-
vist som naturligtvis inte har någon anledning, och
inte heller något ansvar för, att se helheten. Jag vill,
fru talman, understryka att det är fritt att importera
och tillverka och använda denna teknik.
Nu när vi har tagit flera och långa steg in i krypte-
ringsområdet har somliga vaknat. God morgon, kan
man säga. Men man kan också säga att några av le-
damöterna ännu inte verkar ha hunnit gnugga sömnen
ur ögonen.
Några som är vakna, och som arbetar med detta,
är projektet Smelink i Jönköpings län, mitt hemlän.
Smelink är en beteckning som står för en satsning hos
små och medelstora företag med Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse som huvudfinansiär. Under
detta arbete, som länsstyrelsen bedriver, får företagen
en enkel och snabb ingång till information och tjäns-
ter från flera svenska aktörer. De gäller hur man gör
med företagen, redskap för effektivisering och ut-
veckling. Kring detta anordnades en konferens nu i
måndags på Rosenbads konferenscentrum här i
Stockholm. Jag hade, tillsammans med många andra
med intresse för företagandets villkor, nöjet att be-
vista denna konferens.
Landshövding Birgit Friggebo och Mona Sahlin
samt företagare m.fl. deltog med sina erfarenheter på
området. En sak som tydligt framkom under denna
eftermiddag var att företagen hade behov av informa-
tion dygnet runt. I fråga om detta är ju IT-
kommunikationen ett välkommet tillskott. Man fick
också information om att 70 % av de svenska små
och medelstora företagen har egna hemsidor. De som
jobbar i små och medelstora företag jobbar på obe-
kväma arbetstider. De jobbar med sina administrativa
kontakter på kvällar och helger när myndigheter of-
tast har stängt. Vi i Sverige ligger alltså högt med
våra 70 % om man jämför med övriga EU där siffran
är 30 %. Detta innebär naturligtvis att vi är drivande i
dessa frågor. Och dessa företag vill ha information,
men de vill också i nästa steg kunna sända och ta
emot dokument på ett säkert sätt. Företag och myn-
digheter behöver säkra signaturer. De behöver kunna
sätta sina sigill.
Mot bakgrund av de önskemål som framfördes i
måndags så känns det bra att här i dag kunna säga att
frågan om sigill är beaktad i detta betänkande. Rege-
ringskansliet förbereder ett införande i det kommande
EG-direktivet av en gemensam ram för elektroniska
signaturer. Vidare kan vi läsa att frågan om konfi-
dentialitetstjänster bör utredas. Men i samma andetag
vill jag tydliggöra att medvetenheten om datasäkerhet
vid informationsutbyte fortfarande är alldeles för
dålig. Här har branschorganisationerna ett ansvar, och
jag vet att en del har gjorts, men det krävs fortfarande
stora insatser.
Informationstekniken skapar möjligheter som vi
ska ta till vara. Men för en fortsatt god utveckling
krävs det att vi säkert ska kunna handha och använda
elektroniska tjänster samt att i trygghet våga utnyttja
de elektroniska kommunikationstjänsterna. Det är en
lång svensk tradition, och vi arbetar fortfarande för
att stärka frihandeln i världen. Men, fru talman, frå-
gan är om det ska ske till priset av att vi underlättar
för regimer som kommunisterna i Nordkorea.
Fru talman! Vår vilja är att bygga och värna inter-
nationella överenskommelser för att hindra spridning
av känsliga produkter som i fel händer kan användas
mot mänskligheten. Det känns förmätet att påminna
ledamöterna om FN:s kamp mot Iraks biologiska
vapen men likväl nödvändigt. Ni minns kanske den
nyligen avslöjade historien om pizzamannen som
köpt tyratron som kan användas för att antända kärn-
vapen. När det gäller en sådan hantering krånglar jag
gärna till det regelmässigt. Jag kan inte se att det går
att göra någon skillnad mellan om ett krypteringspro-
gram, en mjukvara för ett stridsledningssystem eller
en ritning för framställning av biologiska vapen sänds
med ett mejl.
I de flesta fall möter det självklart inga hinder att
exportera krypteringsprogram. Men Socialdemokra-
terna och Miljöpartiet anser att regeringen ska ha
möjlighet att begränsa exporten om risken är uppen-
bar att krypteringstekniken används för militära än-
damål på ett oacceptabelt sätt. Risken att t.ex. Nord-
korea använder krypteringsteknik för att dölja sitt
kärnvapenprogram är ett aktuellt exempel. Att främja
en i detta fall kommunistisk diktaturs arbete med att i
hemlighet skaffa sig kärnvapen borde vara en omöjlig
svensk politik. Men vi får se senare här i dag vid
voteringen hur partierna kommer att ställa sig. Väns-
tern har här i kammaren att svara för sina bevekelse-
grunder. Men genom att undvika att ta ställning i
sakfrågan vid utskottets ammanträde banade Vänster-
partiet i utskottet medvetet vägen för en politik som
ger diktaturer anledning att applådera men som får
fredsvänner att rysa. Och mellan dessa båda intressen
har nu Vänstern att välja sida.
Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och
Centern anser att kryptotekniken ska få exporteras
helt fritt utan prövning, och därmed ställer de sig
också utanför de EU-gemensamma reglerna som
gäller i dag. Sverige kan bli en fristad för export till
länder som inte har en chans att komma över denna
teknik från andra västländer. Ska vi i vårt land frångå
de internationella åtaganden som vi påtagit oss och
som det inte framfördes invändningar mot vid de
tillfällen som de ingicks? Jag ser också gärna att ni
tittar på utrikesutskottets betänkande 1997/98:UU19
där vi behandlade gemenskapsförordningen för kon-
troll av export av varor med dubbla användningsom-
råden.
Det är nu både förvånande och olyckligt att de
borgerliga partierna anförda av Folkpartiet har satt
den borgerliga enigheten framför ett klokt beslut i
denna sakfråga.
Jag har berört EU:s gemensamma regler, men be-
tänkandet har också en tydlig bärighet på Wassenaa-
rarrangemanget. Man har där beslutat om en tidsbe-
gränsad ordning på kryptoområdet. Senast i slutet av
år 2000 ska nuvarande regler omprövas i ljuset av den
tekniska utvecklingen. Wassenaar har även öppnat
dörren för tidigare förändringar. Jag kan påminna om
att bakgrunden till Wassenaar var mycket av det som
vi såg hände i Irak under landets upprustning.
Begreppet strategisk produkt syftar på produkter
med dubbla användningsområden, och mot den kun-
skapen står de under exportkontroll. Det är inte möj-
ligt att agera utifrån följande: "Denna distinktion kan
sägas motsvara den uppdelning som i flera motioner
görs mellan produkter av huvudsakligen civil respek-
tive militär karaktär." Denna uppdelning är irrelevant
i denna fråga. Produkter som är av militär karaktär
kontrolleras direkt av krigsmateriellagstiftningen.
Produkter av civil karaktär kontrolleras över huvud
taget inte.
Den kontroll som här diskuteras är inriktad på
produkter med både civil och militär användning. Det
är inte möjligt för Sverige att, som föreslås, här agera
internationellt med framgång med utgångspunkt i ett
rent sakfel. Jag upprepar: "- - - civila produkter med
kryptoinnehåll bör jämställas med andra civila pro-
dukter." Vad är detta?
Fru talman! Jag har i denna del ännu ett fråge-
tecken, och det är när man talar om "- - - och inte
beläggas med exportrestriktioner då det gäller handel
med stater som inte står under embargo". Jag vill med
anledning av detta framföra att det finns ytterst få
embargon som omfattar civil handel. Påståendet sät-
ter i praktiken likhetstecken med inga restriktioner
alls.
Att det finns svårigheter att övervaka lagstiftning-
en på området är nog sant men inte unikt för de
rättsvårdande myndigheterna. Men vår bild är att den
nuvarande kontrollen fortfarande försvårar och fördy-
rar tillgängligheten för länder som Nordkorea, Irak,
Libyen och Afghanistan.
I debatten om nazismen så sent som förra veckan
lade Folkpartiets partiledare tonen på den naivitet
som finns i det svenska samhället. Vad ska Karl-
Göran Biörsmark, och även Lars Leijonborg, från
Folkpartiet säga i den fortsatta debatten när de här
med öppna ögon underlättar för bl.a. denna typ av
kriminella gärningar som föranledde debatten? Vad
hjälper debatter när handlingarna talar ett annat
språk? Är agerandet ett utslag av röstfiske så lär inte
detta fisket ge något napp bland fredsvännerna i alla
fall.
Fru talman! I betänkandet slås det fast att krypto-
grafi är ett hjälpmedel för att förhindra brottslig verk-
samhet. Användare som skyddar sin information med
stöd av kryptografi bidrar till att förhindra brott, likt
den som låser dörren om sig när han eller hon lämnar
hemmet. Man låser förhoppningsvis helt enkelt tjuven
ute. Men tjuven kan också omvänt vilja låsa ute rätts-
väsendet med kryptering.
Att i dag för överskådlig tid avsäga oss varje möj-
lighet att vid behov överväga en lagändring för att
kunna möta en kriminalitet med brottsbekämpande
åtgärder är ett förfarande som av förståeliga skäl inte
är brukligt och som jag från socialdemokraternas sida
inte kan ställa mig bakom.
Fru talman! Detta ärende ger en besk eftersmak
när det gäller ansvar. Min talartid är slut, men jag får
återkomma i replikerna.