Fru talman! Betänkandet vi nu ska behandla heter
Om kryptografi. Det som avses är användning av
kryptografi vid överföring och lagring av information
i elektronisk form samt handel med kryptobaserade
produkter. Kryptobaserade produkter kan vara krypte-
ringsprogramvara, krypteringsutrustning, kryptoana-
lytisk utrustning m.m.
Vad har då kryptografi med utrikesutskottet att
göra? Jo, det är utrikesutskottet som har ansvaret för
att behandla frågor om exportkontroll, och det är
också exportkontroll som jag i huvudsak kommer att
tala om i dag.
Det finns två typer av exportkontroll i Sverige.
Den ena handlar om krigsmateriel, och den andra
handlar om produkter med dubbla användningsområ-
den, s.k. dual use. Kryptobaserade produkter anses ha
dubbla användningsområden och klassificeras i Sve-
rige som strategiska produkter.
Exportkontroll i organiserad form har funnits i
Europa och USA sedan slutet av 40-talet i form av
COCOM-samarbetet mellan Natoländerna, och syftet
var att kontrollera högteknologiexport till de dåva-
rande statshandelsländerna. Sverige deltog inte for-
mellt men anpassade sig till COCOM:s regler.
COCOM-samarbetet övergick i nya former i och med
att Wassenaararrangemanget skapades 1995. Där
ingår ett trettiotal länder, alltså en betydligt större
krets än bara Natoländerna, inklusive Sverige.
Wassenaararrangemanget är ett exportkontrollar-
rangemang som syftar till att förhindra spridning av
vapen och produkter med dubbla användningsområ-
den, s.k. dual use, vilka kan ha militärt destabilise-
rande verkan och hota internationell och regional fred
och säkerhet.
Exportkontrollen i Sverige av strategiska produk-
ter regleras bl.a. av rådets förordning, - alltså av EG-
rätten - från 1994, som handlar om upprättande av en
gemenskapsordning för kontroll av export av varor
med dubbla användningsområden. Denna rådsförord-
ning grundar sig i sin tur på det tidigare nämnda Was-
senaararrangemanget. Vi har också en lag och en
förordning från 1998 om strategiska produkter.
Fru talman! Vi inom de borgerliga partierna i ut-
rikesutskottet har funnit att exportrestriktionerna
avseende produkter med kryptoinnehåll måste föränd-
ras. Restriktionerna slår inte hårt bara mot exportin-
dustrin utan också mot många svenska datoranvända-
re, som inte får tillgång till fullgoda krypteringspro-
dukter. Vi moderater är som bekant för fri handel,
och ambitionen är att så få produkter som möjligt ska
omfattas av exportkontroll. Med de svårigheter som
finns att kontrollera privat export av mjukvarupro-
dukter är det orimligt att tillämpa en kontroll som
bara blir till hinder för svenskt näringsliv och svenska
datoranvändare. Produkter som i dag finns på en
massmarknad eller är lätt tillgängliga på en öppen
marknad inom landet bör därför helt undantas från
exportkontroll. Kontrollen bör i stället reserveras för
produkter som inte tillhandahålls fritt på en öppen
marknad.
Hur ska detta gå till? Jo, fru talman, en sådan ord-
ning som jag nämnde bör tillämpas så långt det är
möjligt inom ramen för Wassenaararrangemanget.
Regeringen bör därför verka för en liberal tillämpning
av regelverket. Steg två är att inom Wassenaararran-
gemanget verka för att förändra gällande regler. Vi
moderater är mycket måna om att vårda och vidmakt-
hålla de internationella åtaganden och överenskom-
melser som vi har gjort. Men detta hindrar inte att
Sverige inom Wassenaararrangemanget verkar för att
förändra gällande regler i riktning mot ytterligare
liberalisering. Detta innebär att de tidigare nämnda
produkterna bör avföras från arrangemangets varu-
lista.
Om jag lyfter blicken något, fru talman, från ex-
portkontrollen, frågar jag mig varför vi måste använ-
da krypto i Sverige. Är det viktigt? Ja, det finns flera
skäl till att användandet av krypto borde öka. Det
gäller allas rätt till säker kommunikation. Säker
kommunikation och säker elektronisk handel kräver
krypteringsprogram som garanterar att innehållet inte
kan läsas eller ändras av utomstående under överför-
ingen och som gör att man säkert kan identifiera av-
sändare och mottagare. Elektronisk handel, telemedi-
cin och företagskommunikation över öppna nät är
bara några exempel på viktiga processer som kräver
tillgång till starka krypton för att kunna vidareut-
vecklas. Krypteringsteknik är också en förutsättning
för användning av s.k. e-pengar, dvs. digitala betal-
ningsmedel enbart avsedda för elektroniska betal-
ningar.
Den svenska exportkontrollen när det gäller
mjukvara med kryptoinnehåll hindrar utvecklingen av
elektronisk handel och missgynnar svenska exportfö-
retag.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets hem-
ställan under mom. 3 och till reservation 1.