Fru talman! Det elektroniska samhälle som växer
fram med rasande fart öppnar nya möjligheter för
kommunikation och handel, och det innebär samtidigt
nya risker t.ex. för intrång. Det är nödvändigt att ge
företag och enskilda möjligheter att skydda sig mot
dessa risker. Användningen av kryptografi är ett sätt
när det gäller överföring och lagring av information i
elektronisk form. Utvecklingen går som sagt mycket
snabbt, och vi kan konstatera att regeringen inte rik-
tigt hängt med i denna utveckling.
Centerpartiet har i en omfattande IT-motion be-
handlat frågan om kryptering och elektroniska signa-
turer. Vi har en del synpunkter på regeringens skri-
velse. Det gäller bl.a. att det är viktigt att klargöra att
Sverige inte har för avsikt att i framtiden reglera an-
vändningen av kryptering inom landet. Dessutom bör
regeringen göra klart för svenska myndigheter att de
ska tillämpa bestämmelserna inom Wassenaararran-
gemanget och inom EG-rätten så generöst som möj-
ligt, så att det inom ramen för gällande internationellt
regelverk går att exportera svenska krypteringspro-
dukter så enkelt och så fritt som möjligt. Det handlar
om att ge våra svenska högteknologiska företag goda
möjligheter att konkurrera på den internationella
marknaden.
Centerpartiet menar också att Sverige i fortsatta
förhandlingar måste vara pådrivande för en nedmon-
tering av de exportrestriktioner som i dag gäller för
krypteringsprogram till ett absolut minimum.
När det gäller elektroniska signaturer tycker vi att
regeringen har varit och är alltför avvaktande. Vi
menar att det ska slås fast att elektroniska signaturer
ska godkännas i alla fall då deras äkthet kan avgöras
lika säkert som, eller säkrare än, med traditionella
underskrifter.
Vi har haft en intressant process i utrikesutskottet
som höjt vår kunskapsnivå i denna komplicerade
fråga ganska mycket och även fört frågorna framåt, så
att skillnaderna mellan majoritet och minoritet har
minskat. Men det finns ändå tre reservationer. Man
kan utifrån vår synpunkt säga att det är två reserva-
tioner och en majoritetsskrivning.
I reservation nr 1 menar vi att riksdagen bör uttala
att kryptering inom landet även framgent ska vara fri.
Reservation 2 handlar om kryptonycklar. Vi menar att
något krav på obligatorisk deponering av krypto-
nycklar inte ska införas. All deponering ska ske på
frivillig basis. Däremot kan det vara en fördel att
möjligheten till deponering kan erbjudas, men det är
en helt annan sak.
Det är en ganska absurd situation att större delen
av krypteringsnyckeln för det program som vi använ-
der här i riksdagen för kommunikation, Lotus Notes,
finns deponerad hos amerikanska myndigheter - detta
på grund av att USA har drivit frågan om obligatorisk
nyckeldeponering hårt. Det verkar nu som om en del
lättnader ändå är på gång.
Vi menar att det inte är acceptabelt att kräva de-
ponering av nycklar, kanske främst för att skydda
företag som säkert är skeptiska till att skicka före-
tagshemligheter även om de litar på den som tar emot
depositionen.
Obligatorisk nyckeldeponering är dessutom, med
tanke på antalet nycklar som är i omlopp varje dag,
en orimlig väg att gå. Det är också lätt att överkrypte-
ra meddelanden så att de verkar lagliga. Det innebär
att man först krypterar meddelandet med en nyckel
som man inte deponerar. Sedan krypterar man det
krypterade meddelandet en gång till med en nyckel
som man deponerar. Det slutliga meddelandet ser då
ut att vara okej, eftersom det är gjort med en godkänd
metod. Den enda möjligheten att se att något är fel är
att man dekrypterar det, vilket man inte får göra utan
domstolsbeslut. Då är det väl sent att upptäcka att
man har blivit lurad. Detta var ett exempel på hur
svårt det här är.
Jag ska också säga någonting om exporten av
kryptoprodukter. Det finns två saker att ta hänsyn till
när det gäller exporten.
Den första saken gäller när man ska exportera
programvaror. Eftersom det finns oerhört starka pro-
gram tillgängliga fritt för vem som helst att ta del av
verkar en reglering av det här bara som ett hinder för
svenskt näringslivs exportmöjligheter och för svenska
koncerner att upprätta en säker kommunikation. Vis-
serligen är det ganska lätt att få exporttillstånd, men
det sker inte med automatik. Det ska erkännas att det
har blivit en hel del lättnader på senare tid. Det är
viktigt att påpeka det. Men det mest kända exemplet
på just det som jag sade gäller företaget Idonex som
tillverkar en webbserver, som publicerar hemsidor
med inbyggd kryptering. Företaget fick nej från både
ISP och regeringen då man hade utvecklat produkten.
Det innebär försämrade möjligheter för företaget att
växa och uteblivna exportintäkter för Sverige.
Den andra saken gäller när kryptering är inbyggd i
andra produkter. Då börjar man naturligtvis tänka på
militära produkter. Det är dock viktigt att hålla i min-
net att det inte bara är krypteringen som gör militära
radiosändare spännande, utan det är en kombination
av minst tre faktorer varav den ena är kryptering. Den
andra är komprimering, dvs. att meddelanden blir
korta pip för att det ska vara svårt att spåra sändaren.
Den tredje är hoppande frekvenser. Också det har
man för att försvåra spårning och avlyssning. Om
kryptering i sig utgör grund för klassificering som
strategisk produkt blir det svårt att skapa andra smarta
produkter som nu är på väg till handeln. Vi anser
alltså att kryptering bör vara fri för programvaror och
att endast kryptering inte ska vara grund för klassifi-
cering som strategisk produkt.
Vi är bundna av internationella avtal. Det är
mycket viktigt att respektera dem. Då är det viktigt att
den här processen så långt det är möjligt sker inom
ramen för de avtal som finns och att Sverige arbetar
för att liberalisera dessa regelverk i de förhandlingar
som förs.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till re-
servation nr 1. Jag står givetvis också bakom reserva-
tion nr 2 och hemställan vad gäller mom. 3.