Fru talman! Syftet med en regional utvecklings-
politik är att få starkare kommuner och regioner, att
öka sysselsättningen, kompetensen och kunskapen,
att stärka företagsamheten och lokal utveckling och
att skapa attraktiva miljöer och god servicenivå i hela
landet. Denna regionala utvecklingspolitik ska gälla
för hela landet, såväl skärgården, landsbygden, Norr-
lands inland, Bergslagen, kusten, fjällfärden, gles-
bygden som Småland och Södermanland.
Den forskning som bedrivs i samband med den
regionalpolitiska utredningen och i andra samman-
hang visar ett klart samband mellan lokal livskraft,
förnyelse, engagemang och tillväxt i regioner i hela
landet.
Målet för den regionala utvecklingspolitiken ska
vara väl fungerande och hållbara arbetsmarknadsre-
gioner i hela landet.
Människor måste kunna bo kvar på mindre orter
och ändå ha tillgång till arbete och utbildning.
Det krävs en väl fungerande offentlig sektor och
ett näringsliv som erbjuder arbeten med stor variation
inom olika branscher.
En politik för livskraft i hela landet kan från stat-
ligt håll genomföras via regional utvecklingspolitik,
men också via näringspolitik, via arbetsmarknadspo-
litik, via utbildningspolitik, via transportpolitik, via
de delar av forskningspolitiken som avser utveckling
av innovationssystem samt via landsbygdspolitik och
kulturpolitik.
Min uppräkning visar att det inom alla områden
krävs att staten arbetar för att skapa en regional ba-
lans och sysselsättning och tillväxt i hela landet.
Politiken ska också bidra till en hållbar utveck-
ling, ökad jämställdhet, mångfald och integration.
Den hållbara utvecklingen omfattar såväl ekologiska
som sociala och ekonomiska aspekter. Jämställdhets-
politikens mål innebär exempelvis att kvinnor ska ha
samma tillgång till företagande, lån, arbete och ut-
bildning och samma ansvar för barn och ungdom som
män har.
Fru talman! Sverige är ett land med en mångfald
av etniciteter, kulturer, religioner, språk och livserfa-
renheter. Denna mångfald och kraft ska tas till vara
för att skapa välfärd och tillväxt i hela landet.
Vad finns det då för verktyg för att uppnå denna
viktiga och goda intention? Infrastrukturen är ett av
de viktigare instrumenten, men den kommer att be-
handlas i ett kommande betänkande.
Men infrastrukturen i utbildningspolitiken är av-
görande för att det ska ske regional utveckling. Ut-
bildning på olika nivåer måste nå människor där de
bor och verkar. Därför görs det en rejäl satsning på
distansutbildning och lärocentrum. Staten kommer att
ta ett större ansvar för att nå dem som kommer från
studieovana miljöer och som av praktiska eller soci-
ala skäl inte har möjlighet att bo på högskoleorter.
Förstärkning och utveckling av företag och entre-
prenörskap behövs i hela landet. Insatserna riktas till
företag och företagare i tidiga skeden - till grupper
som har högre trösklar gentemot företagande och till
företag i regioner där marknaden inte fungerar som i
storstäderna.
Exempel på åtgärder för att uppnå denna tillväxt
är den 15-procentiga nedsättningen av de sociala
avgifterna i stödområde A, affärsrådgivning till kvin-
nor, kooperativ utveckling och lokala och regionala
resurscentrum.
Turistbranschen är en bransch med goda tillväxt-
möjligheter. Den näringen omfattar en rad olika fö-
retag i en massa olika branscher - företrädesvis i små
företag på mindre orter.
För att stimulera denna näring finns många viktiga
förslag, bl.a. om forskning gällande turismen.
Fru talman! Den kulturella infrastrukturen är ock-
så en viktig bas för regionernas utveckling. Statens
bidrag till teater, dans, musik, regionala museer, arkiv
och länskonstnärer syftar till att ge livskraftiga regio-
ner och attraktiva miljöer för företag och människor.
Det är viktigt att kommuner som har en kraftig be-
folkningsminskning får ett tillskott, så att också de
har möjligheter att utveckla ett näringsliv och attrak-
tiva miljöer och behålla service i kommunen.
I hela landet finns ett stort engagemang och
många eldsjälar. Det finns byalag som vill göra
mycket för att deras orter eller byar ska leva och
behålla en offentlig och kommersiell service. Dessa
grupper och ideella organisationer kommer att få små
ekonomiska medel för att förverkliga sina idéer.
Tillväxtprogrammen är väldigt viktiga för att ska-
pa tillväxt. Även småföretagare, kvinnor, ungdomar,
invandrare och andra grupper måste få vara delaktiga
redan från början för att tillväxtprogrammen ska nå
målen, dvs. att det ska vara de lokala förutsättningar-
na för att skapa tillväxt som ska vara avgörande i
arbetet.
Då man studerar de borgerliga partiernas särskilda
yttrande kan man konstatera att samtliga borgerliga
partier vill förändra anslagen. Man föreslår alltifrån
790 miljoner mindre till 138 miljoner mer än vad
regeringen föreslår.
Moderaterna, kd och Folkpartiet vill framför allt
dra ned på anslagen inom anslagsområde 33:1 och
33:7. Det innebär bl.a. reducerade landsbygdsbidrag,
reducerat regionalt utvecklingsbidrag, minskad sådd-
finansiering och minskade resurser för att öka IT-
användningen och skapa en entreprenörsutbildning
och kommunala lärocentrum.
Anser dessa partier att det inte existerar en regio-
nal obalans vad gäller sysselsättning och kostnader på
grund av geografiskt läge? Hur kan Centerpartiet
tänka sig att bilda regering med partier som så kraf-
tigt vill dra ned på regionala stimulansåtgärder? Vart
har Centerns förslag om landsbygdsavdrag tagit vä-
gen?
Gemensamt för samtliga dessa partier är att de vill
behålla transportstödet, samtidigt som alla partier
utom Moderaterna vill ta bort anslaget för IT-
infrastruktur och regionala transportnät.
Då det gäller EG:s strukturfonder och framtida re-
gionalpolitik slår de borgerliga partierna, inklusive
Centern och Miljöpartiet, samfällt redan nu fast att
det enbart är regioner med låg levnadsstandard och
medelinkomst som ska kunna få regionalpolitiskt
stöd.
Enligt Vänsterpartiet och Socialdemokraterna
måste EG:s struktur- och regionalpolitik förändras.
Avståndet mellan de fattigaste och de rikaste regio-
nerna inom EU kommer att öka markant i och med
utvidgningen. Vi anser att man redan nu noga måste
studera konsekvenserna av utvidgningen och först
därefter i dialog förändra EG:s struktur- och regio-
nalpolitiska program. Vi vill ha ett program för att
skapa sysselsättning och höja utbildningsnivån och
därmed minska de ekonomiska och sociala skillna-
derna.
Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation
1 i näringsutskottets betänkande nr 2.
Avslutningsvis vill jag säga att det finns starka
skäl för att förändra möjligheterna att använda byg-
demedel. De bygder i älvdalarna som har tillgång till
dessa medel ska kunna använda dem mer flexibelt.
Men framför allt finns det ett akut behov av medel
och riskkapital för att skapa sysselsättning och till-
växt i dessa regioner. Det behövs starka regionala
fonder.
Vänsterpartiet anser att vi inte längre behöver
motivera och förtydliga varför dessa fonder behövs.
Inte bara vi anser att det är hög tid att besluta om
vilken metod som är lämpligast för att återföra en del
av vattenkraftsvinsterna. En utredning bör snarast
tillsättas för att ta reda på vilken metod som är lämp-
ligast. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reserva-
tion 15 i näringsutskottets betänkande nr 4.