Herr talman! Ola Sundell säger att man påverkar
priset på deras skog. Skälet till att regeringen nu har
föreslagit att staten ska visa ett större intresse för
skogen är att vi ser att det är vår skog, att det är en
viktig gemensam naturtillgång och en stor viktig
basnäring som skogen står för. Mer av statligt enga-
gemang i skogspolitiken är ett tecken på vårt behov
av att just markera värdet och vikten av skogen, både
som en viktig arbetsmarknad och som en viktig rike-
dom för var och en av oss, rikedom i form av att vi nu
köper upp mer av naturreservat, och att vi anslår mer
pengar till nyckelbiotoper och mycket annat för att
uppgradera synen på skogen som en gemensam rike-
dom.
Jag tycker att Ola Sundell gjorde en bra liknelse i
replikskiftet med Reynoldh Furustrand om tåget och
vagnarna. Jag tycker att vi skulle kunna fortsätta det
resonemanget lite längre. Det är klart att man kan
jämföra företagandet i vårt land med ett lok som drar
många vagnar bakom sig. Det som bekymrar mig i
det resonemang som Ola Sundell för är att han låtsas
om att vagnarna inte är så viktiga, att loket kan tuffa
och fara i alla fall. Det är inte sant. För att det här
loket ska ha ett mål att gå till är innehållet i var och
en av vagnarna avgörande för att man ska orka fram.
Det måste finnas en barnomsorg, en fungerande in-
frastruktur, en kommersiell service i våra kommuner,
och det måste finnas en skola. Allt det här är förut-
sättningar för att fler innovatörer, fler entreprenörer
ska kunna förverkliga sina idéer och skapa förutsätt-
ningar för mer tillväxt. Det går inte att låtsas om att
det gemensamma och det offentliga inte är viktigt för
att också det privata entreprenörskapet ska kunna
utvecklas. Det ena är en förutsättning för det andra.
Vi behöver varandra.