Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Forskning och forskarutbildning

ULF NILSSON (fp), 2010-02-17 (riksmöte 2009/10).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2009/10:UbU10 Forskning och forskarutbildning

Herr talman! Då och då hör vi talas om fantastiska framsteg i forskningen, men ibland är det tyst. Häromdagen hörde jag talas om fantastiska framsteg i cancerforskningen med effektiva cellgifter som bara skadar cancersjuka celler men skonar andra. En annan dag för några veckor sedan hörde vi talas om datorteknik som kan minska dödsolyckorna i trafiken med olika typer av datautrustning. Med jämna mellanrum blir det stor medieuppmärksamhet på forskningens framsteg, men till vardags är det kanske inte alltid så glamoröst att vara forskare.

Jag känner den största beundran för de människor som viger många år av sitt liv åt att försöka lösa gåtor och få svar på olika frågor. I många fall är det en ganska osäker karriär. Det behövs verkligen ett brinnande intresse för att våga satsa.

Min liberala utgångspunkt är att all seriös forskning är viktig. Det kan handla om att bota sjukdomar och rädda klimatet men också om att klarlägga historiska sammanhang eller om att forska om universums uppkomst, solsystemens sammanhang och så vidare. Kunskapstörsten för mänskligheten framåt. Det är min övertygelse.

Samtidigt visar historien att det inte är enkelt att beställa fram bra forskning. Det är inte heller så enkelt att se vad man har för nytta av den. Det finns många exempel på det. Georges Booles algebra från 1800-talet används till exempel i dag i IT-vetenskapen fast IT inte fanns på hans tid. Delar av Albert Einsteins relativitetsteori har betydelse för GPS-navigering fast det inte heller fanns på den tiden. När jag var liten hörde man ofta av skeptiska människor att rymdforskningen var helt onödig. En av många bieffekter med rymdforskningen vid sidan av kommunikation är att den har bidragit till att hitta nya behandlingsmetoder mot benskörhet hos äldre. Vem hade väntat sig det?

Herr talman! Det har varit så genom historien att i länder där universiteten har varit hårt politiskt eller religiöst styrda har forskningen inte uppnått samma resultat som i länder där den har varit friare. Det är väldigt viktigt att man har ett klimat för innovationer, riskkapital och så vidare för att forskningsresultat snabbt ska komma ut i samhället.

Friheten har lite överraskande nämnts i dag från oppositionen. Det var ju den farliga utvecklingen under tolv års socialdemokratisk regering. Detaljstyrningen av forskning och universitet ökade hela tiden, och den andel resurser som forskarna själva fick bestämma över minskade hela tiden. Det är nu, under den här mandatperioden, som alliansregeringen har bytt fokus jämfört med den förra regeringen. Nu har den politiska detaljstyrningen minskat på olika nivåer. Nu utser högskolorna, inte regeringen, i praktiken sina egna styrelser. Nu är det på väg förslag om att forskningsstiftelserna till övervägande del ska styras av forskare och inte av regeringen. Vetenskapsrådet har redan fått förstärkt forskarinflytande, och det pågår ett utredningsarbete för att öka universitetens självstyrelse på andra sätt.

Som flera helt riktigt har sagt innebar forskningspropositionen 2008 den största resursökningen någonsin för svensk forskning. Jag tror att det var en dubbelt så stor ökning som en proposition av den typen någonsin har inneburit. Oppositionen har nästan glömt bort att det ingick en kraftig satsning på den fria forskningen i den. Av de totala forskningsmedlen i Sverige i dag går den största delen till direkta anslag till högskolorna för fri forskning och till forskarstyrd forskning via Vetenskapsrådet. Den andelen har alltså ökat jämfört med tiden före forskningspropositionen. Sedan får samtliga lärosäten, stora och små, nya och gamla, en ökning av resurserna med i snitt 14 procent fram till 2012.

Det nya är den del som är strategisk forskning. I många andra länder har under många år regeringar och parlament beslutat om strategiska satsningar på områden som är viktiga, men också på områden där man har möjlighet att vara framgångsrik. Det brukar ju kallas strategisk forskning.

För första gången ser vi nu en sådan satsning i Sverige. Det är då, som vi har hört, på teknik, medicin och för det tredje klimat och miljö. Arbetet med det har varit ett grundläggande arbete med expertpanel, med vetenskapsråd, med utländska experter, så det är inte någon liten politisk grupp som har suttit och talat om vilka prioriteringar som ska göras.

På samma sätt har man när det gäller de anslag som går till universiteten för första gången börjat koppla dem till en kvalitetsdiskussion. Man har börjat diskutera dem, och de kommer successivt att utvecklas. Men vi har nu för första gången infört metoder för att väga in kvalitet i forskningen, så att det inte bara blir historiska skäl som gör att ett universitet får pengar. Lunds universitet - jag bor i Lund - är väldigt bra på mycket, men bara för att de har varit bra ska de inte alltid ha lika mycket i anslag. Det är den utvecklingen som vi uppmuntrar genom att börja väga in kvaliteten även i hur vi på sikt höjer eller sänker anslagen till olika lärosäten.

Alliansens forskningspolitik har alltså två ben, dels strategiska satsningar, dels en ökning av den fria forskningen. Det tycker jag att man har lyckats väldigt bra med. Det innebär att Sveriges forskningssatsningar nu har tre profiler: forskning av högsta kvalitet, garanti för fri forskning och forskning som i större utsträckning kommer till nytta.

Vi såg under den socialdemokratiska tiden tydliga konsekvenser av deras politik, brist på pengar och mindre frihet för forskarna. Dessutom blev utbildningen av studenterna lidande av den ofinansierade utbyggnaden av högskolan.

Nu har svensk forskning fått en ny kurs. Mer resurser ger fler möjligheter, och större frihet ger mer utrymme för nya initiativ.

Det här är långsiktiga satsningar. Om 20-30 år kanske vi kan konstatera att spännande och svår forskning, som 2010 bedrevs i Lund, Uppsala, Karlstad, Blekinge eller någon annanstans, resulterar i en mängd nya upptäckter och uppfinningar. Det som är det viktiga och som alliansregeringen har upptäckt är nämligen att forskning handlar om långsiktighet och framtida visioner, och det finns i den forskningspolitik som vi ser i dag. Men det finns inte i reservationerna från oppositionen som petar i detaljer.

Bifall till betänkandets förslag!

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 40

40 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ULF NILSSON (fp): Forskning och forskarutbildning (2010-02-17) — PRESS0