Herr talman! När det gäller att stärka kvaliteten vid landets lärosäten har regeringen under den här mandatperioden gett kvalitetspengar, studentpengar, bland annat till samhällsvetenskap och humaniora. Där har vi stärkt med drygt 1 500 kronor per student. Likaså har vi stärkt inom teknik och naturvetenskap. Det har blivit bättre, men det finns fortfarande problem. Dessa problem har växt under lång tid, bland annat när Lage Rahms Miljöparti var stödparti till Socialdemokraterna. Man satsade inte tillräckligt på landets lärosäten, vilket gick ut över studenterna. Det är inte bra. Det är inte bra att en student som läser humaniora kanske har en eller två lektioner i veckan. Nu försöker vi vända den trend som Lage Rahm och hans parti skapade. Vi försöker räfsa upp efter dem. Kvalitetsförstärkningar håller vi alltså på med.
Lage Rahm talar om de strategiska forskningarna. Någonstans får man bestämma sig. Nu finns det tre delar - medicin, klimat och teknik. Det är tre viktiga områden där vi sedan går in och fördjupar för att se var de största utmaningarna inom dessa tre områden finns. Där finns pengar att hämta.
Lage Rahm säger att det inte är bra, att de inte ska göra det. De ska inte anta dessa utmaningar. I stället ska de satsa på lyckoforskning, vilket framgår av en reservation från Miljöpartiet. Man måste bestämma sig. Ska vi stimulera så att Sverige blir en bra och konkurrenskraftig forskningsnation eller ska vi inte göra det?
Jag tror inte att det lönar sig, för vare sig mänskligheten eller Sveriges konkurrenskraft, att vi slätar ut allting rätt över. Jag anser att vi i stället behöver stimulera vissa områden.