Herr talman! Jag håller med Thomas Strand om att utbildningsvetenskaplig forskning är viktig och kommer att bli allt viktigare. Fram till för några år sedan har det till och med varit svårt att använda de pengar som redan den förra regeringen avsatte till den, eftersom det inte har funnits så många spännande och intressanta vetenskapliga projekt. Men det har utvecklats och blivit mer och mer. Och det är klart att i takt med att man uppmuntrar det blir det mer.
Den resursökning som vi nu har gett både till högskolorna, och därmed också till lärarutbildningar, och till Vetenskapsrådet, och därmed till utbildningsvetenskapliga kommittén, innebär ett lyft. Det ska naturligtvis fortsätta att utvecklas.
Sedan får vi inte glömma bort att vid sidan om resurserna i den utbildningsvetenskapliga kommittén har vi ett lärarlyft med möjlighet till forskarutbildning. Det är många lärare som redan har utnyttjat det och forskar och doktorerar med hjälp av de statliga fortbildningssatsningarna.
Vi har också ämnesforskning som i allra högsta grad berör lärarna, oavsett om det är studier och doktorsavhandlingar i ungdomslitteratur inom ämnet litteraturvetenskap eller studier i sex och samlevnad inom ämnet sociologi, och så vidare. Det är inte så att det är tömt på resurser när det gäller utbildningsvetenskaplig forskning, men naturligtvis kommer den att utvecklas.
Jag tycker att det är kraftigt överdrivet att säga att den utbildningsvetenskapliga forskningen är styvmoderligt behandlad när även den har fått del av höjningen.