Herr talman! Låt mig börja med frågan om kvalitetssatsningar. Jag kan absolut tycka att vi kan vara självkritiska och inse att det inte satsats tillräckligt mycket på kvalitet under tidigare mandatperioder, vilket nu visar sig. Det borde man förstås ha gjort, och därför anser vi att man ska gå in med nya friska pengar och satsa på kvalitet. Jag hade önskat att regeringen gjort det.
När det gäller detaljstyrningen handlar det inte bara om att regeringen nämnt de tre strategiska områdena, som vi tycker är fullt rimliga, utan det handlar också om att man gått in i detaljerna på dessa tre områden.
Jag träffade i dag Göteborgs universitets rektor. Hon nämnde detaljstyrningen och tog som exempel diabetessatsningen - ett bra exempel, tycker jag. Man går in och säger att just de här pengarna ska satsas på det här området, diabetes. Ja, det är ett viktigt område. Det ska satsas på det här sättet också inom de här medicinska "fårorna" och så vidare - utan att se i ett bredare perspektiv på hur man motverkar diabetes. Det blir alltså inte möjligt med den här satsningen, utan man går in och specificerar precis hur detta ska genomföras.
Jag säger inte att det är dåligt att satsa pengar på att göra den här typen av forskning kring diabetes. Jag säger bara att det kanske inte är regeringen som är bäst lämpad att göra alla de här avvägningarna. Det är där frågan hamnar. Hur ser man på akademin, samhället och regeringen? Är regeringen den som är bäst lämpad att göra precis alla avvägningar, eller är det så att människor sitter på sina poster på universitet, Högskoleverket och andra ställen därför att de är duktiga på det de gör och faktiskt kan hantera frågor kring vetenskaplighet och satsningar?