Fru talman! I sammanfattningen av betänkandet
står det att läsa att utskottet har avstyrkt samtliga
motionsyrkanden. Men det anförs också att syftet med
flera av motionerna torde komma att tillgodoses. Det
framhålls vidare att det har fogats inte mindre än 13
reservationer till betänkandet. Miljöpartiet står bakom
4 av dem.
Trafiken på Gotland har totalt sett ökat de senaste
åren. Av de analyser som hittills gjorts har man kun-
nat utläsa att priset såväl på gods- som på person-
transporter spelat en stor roll för efterfrågan.
Vad gäller godset har priset varit vägledande i så
måtto att merkostnader som uppstått vid transporter
till och från ön blivit subventionerade av staten för att
det gotländska näringslivet inte skulle missgynnas. Vi
i Miljöpartiet tror på ett levande Gotland även när
turisterna har åkt hem och anser därför att det got-
ländska näringslivet bör stimuleras, så att det got-
ländska samhället i sin helhet kan utvecklas.
Vi kan hålla med om att den konstruktion som
funnits sedan 1971 möjligtvis fört med sig vissa
komplikationer i form av bristande kontroll av de
verkliga merkostnaderna, vilket också Tom Heyman
berörde i sitt anförande. Dock anser vi inte att stödet
kan avvecklas utan att det finns ett färdigt och dugligt
förslag till hur man på annat sätt skall kunna undvika
att merkostnaderna drabbar gotlänningarna.
Vill man ha ön bebodd, kan man inte straffa got-
länningarna ekonomiskt för deras geografiska utsatt-
het. Det bör alltså definitivt vara en angelägenhet för
staten att subventionera transporterna. Konsekvenser-
na av att ifrågasätta konkurrensneutraliteten blir med
största säkerhet att det gotländska näringslivet trots en
successiv avveckling drabbas negativt, vilket är nega-
tivt för hela Sverige. Utskottets mening är att en var-
sam utveckling skapar förutsättningar för att klara av
att integrera merkostnaderna i näringen på ett hållbart
sätt.
Vi tycker att det är bra att det finns optimister in-
om politiken. Men vi ställer inte upp på att riskera
Gotlands näringslivs utveckling på lång sikt. Helst
hade vi velat att regeringen redan i denna proposition
lagt fram ett förslag till hur Gotlandstillägget skulle
kunna bibehållas under annorlunda förutsättningar för
att undvika negativa konsekvenser av att ett proviso-
riskt stöd, med den provisoriska konstruktion det ändå
har, permanentas. Jag vill med detta fråga statsrådet
Ines Uusmann om regeringen har en plan B i rockär-
men om utvecklingen inte blir så smidig som utskottet
i betänkandetexten tänkt sig.
Vad gäller persontrafiken menar Gotlands nä-
ringsliv i samverkan att en prissänkning skulle kunna
öka trafiken betydligt. Med hänvisning till de redo-
visningar som har gjorts i frågan menar vi att person-
trafiktaxorna skulle kunna sänkas och differentieras
till att vara kapacitetsanpassade. Detta har vi utvecklat
i vår reservation i frågan.
Det måste anses som en självklarhet att bofasta
gotlänningar skall erbjudas lägre priser, eftersom
valfriheten i transportsätt inte är så värst stor. Miljö-
partiets förslag om att hålla ett visst antal platser re-
serverade för bofasta gotlänningar på färjan fram till
förslagsvis en timme före avgång - det kan förstås
ändras - har väckt en viss munterhet i olika läger.
Man har med anledning av förslaget även ifrågasatt
denna särbehandling och förirrat sig i diskussioner om
diskriminering av fastlänningar.
Låt oss därför klargöra att förslaget väckts på fö-
rekommen anledning. Det känns mycket onödigt att
behöva peka på den särskilda utsatthet som en öbo
lever under. Frågan om diskriminering kan istället
vändas till att handla om positiv särbehandling. Man
har även vänt sig mot att riksdagen inte skall detalj-
reglera på denna nivå. Det är förstås en tolkningsfrå-
ga. Om det är nödvändigt att frågan väcks i riksdagen
för att det skall bli genomfört må det vara hänt. Vi
menar också att det är en tolkningsfråga om det är en
detalj eller inte. Det beror på med vems ögon man ser
och vems behov man avser.
Vad gäller fastlandshamnar föreslår regeringen att
det fortsättningsvis skall vara två hamnar. Vi har
föreslagit att de, i enlighet med de önskemål som de
gotlänningar vi har haft kontakt med framfört, skall
vara Nynäshamn och Oskarshamn. Vi medger att de
hamnarna i och för sig inte har en infrastruktur och
service som t.ex. Oxelösunds hamn har. Men enligt
vår mening är Oxelösunds hamn i första hand ett
enhamnsalternativ och alltså inte aktuellt. Rent mil-
jömässigt och till viss del också ekonomiskt måste två
hamnar vara bättre än en hamn med hänsyn till trans-
portsträckan på väg.
Jag kommer nu till utgångspunkter inför upphand-
lingen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att
de ekonomiska ramarna fastställs till 175 miljoner
kronor. Med anledning av vissa uppgifter som fram-
kommit i samband med utskottets behandling vill jag
ifrågasätta denna ekonomiska ram. Varken jag eller
någon annan i Miljöpartiet har intresse av att leta fram
en syndabock. Men jag anser det vara min skyldighet
som folkvald att ställa vissa frågor till Ines Uusmann.
Miljöpartisterna på Gotland har länge kämpat för
att få ta del av avtalet mellan staten och rederiet
Nordström & Thulin men inte lyckats. Enligt de artik-
lar som publicerats i Svenska Dagbladet den 23 no-
vember löper staten dock risk att behöva betala ut
stora pengar till rederiet till följd av en klausul om
valutaförlusttäckning. Eftersom det rör sig om en
valutaförlust är det i denna stund svårt att precisera
summan som skulle vara aktuell, om den över huvud
taget är aktuell.
I Svenska Dagbladets artikel talar man om att sta-
ten i värsta fall skulle behöva täcka en förlust på upp
till 250 miljoner kronor. Vi från Miljöpartiet undrar
då följande. Var denna klausul känd för regeringen
när propositionen som ligger till grund för dagens
betänkande skrevs? Om tolkningen utfaller så att
staten blir skyldig att täcka rederiets valutaförlust,
varifrån skall de medlen tas? Kan kommunikations-
ministern garantera att den uppkomna situationen inte
drabbar Gotlandstrafiken i betydande negativ riktning
i framtiden?
Avser kommunikationsministern att återkomma
till riksdagen i frågan, och i så fall i vilket samman-
hang? Anser kommunikationsministern att en even-
tuell täckning av en valutaförlust kan ses som en un-
derbudgetering av den tidigare Gotlandstrafiken? Är
de ekonomiska ramarna som föreslagits inför kom-
mande upphandling i så fall hållbara? Slutligen skulle
jag också vilja veta: Avser kommunikationsministern
att verka för att nästa avtal mellan staten och det re-
deri som vinner upphandlingen blir offentligt?
Jag respekterar och har förståelse för om kommu-
nikationsministern i dag inte kan eller vill svara på
mina frågor i detta läge. Jag vore dock tacksam för
svar så långt det är möjligt, eftersom de stora summor
det kan komma att handla är en angelägenhet för
riksdagen. Det är dessutom av allmänt intresse, inte
minst för gotlänningarna, att ett klarläggande kan
göras i så stor utsträckning som möjligt.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till re-
servationerna 9 och 13. Men jag och Miljöpartiet står
självfallet bakom alla reservationer som av oss har
lagts till detta betänkande.